Sidor

2012-12-31

Inför 2013

Så här på nyårsaftonskvällen ska man blicka lite framåt och avlägga nyårslöften. Det ska slutas röka, snusa och ätas. Det ska börja levas sunt och tränas.  Vad lovar du?

Jag avlägger inte några löften längre. Jag vet att jag inte kommer  att lyckas hålla löftena i alla fall. Jag har redan slutat röka, aldrig snusat, jag har bantat, levt sunt och tränat. Med varierande resultat. Ibland har startskottet gått den 1 januari, ibland andra datum. Om datumet har någon betydelse för resultatet vet jag inte.

Så inga löften, däremot en avsiktsförklaring.

Jag avser att låta 2013 vara det år när jag ska vara snäll mot mig själv. På ett långsiktigt sätt. Jag ska göra saker som får mig att må bra, kanske inte för stunden, men för resten av livet.

* Jag ska sikta mot att ge min kropp nyttig, hälsosam mat så att den orkar fungera och bära runt på mig.

* Jag ska tänka snälla tankar om mig själv. (Jag skulle aldrig någonsin säga så taskiga saker till andra människor som jag kan tänka om mig själv) Jag ska också sluta att inte ta till mig de komplimanger jag får, utan säga tack och ta dem till mig!

*Jag ska lägga mig i tid på kvällarna, så att jag får sova tillräckligt många timmar för att vara en glad mamma som inte suckar och stönar när det är dags att kliva upp, och som orkar hålla humöret uppe hela dagen.

*Jag ska få tummen ur och få saker gjorda, istället för att beklaga mig för att det inte blir något gjort. Det innebär mindre TV-tid och mindre datortid. Den datortid som är kvar får jag skriva i bloggen. De bloggar jag läser får jag passa på att läsa när jag sitter på jobbet. (Alltså inte på arbetstid, men jag har ju raster och lunch!)

*Jag ska jobba på att leva mer i nuet. Få till läsningen av A:s bok om Mindfullness så jag har något att träna på.

*Jag ska röra på mig mer än vad jag gjort i år.

2012-12-30

Sköna söndag

F väckte mig vid sju i morse. Jag gjorde ett par misslyckade försök att få honom att somna om. Så vi gick upp istället och jag kikade på en film på Netflix. "My fake fiancé". En väldigt förutsägbar romantisk komedi. Egentligen inte värd att lägga någon tid på, men kl. 7 på morgonen spelar kvaliteten på det man tittar på inte så stor roll.

Resten av familjen sov gott till ca 9 och sen kom mormor och morfar och åt frukost med oss. Mätta och glada åkte jag och mamma för att lämna tillbaka en av pappas julklappar. Sen kikade vi in på MediaMarkt men gick därifrån tomhänta. Sen blev det en tur till Rusta och julsaker till halva priset. Jag hade inte tänkt köpa något, men kom därifrån med en adventsljusstake. Den vi hade fram till nu var ett rött trähjärta med plats för 4 ljus. Den är fin, men väldigt ostadig, vilket inte är så lämpligt med två små barn. Så nu fick det bli en rejälare sak.


På eftermiddagen kom K och H förbi på en fika. Precis en sån grej jag gillar - en fikastund med goda vänner en stund på söndagseftermiddagen. Det blev fläskfilé hos mamma och pappa till kvällsmat och nu sitter vi i soffan igen, och tittar i kapp lite sånt som inte hunnits med under julhelgen.

Min julklapp

När vi flög till Egypten visade jag en klocka för A i taxfreekatalogen. I ärlighetens namn kom jag inte ihåg vad det var för märke, eller vad den kostade eller något i den stilen.

På julafton bad A om ursäkt för att jag inte fick den klockan jag önskade mig. Det var tydligen en JLo och den går inte att få tag på i Sverige (ialla fall inte tre dagar före julafton).

Så här såg klockan i tf-katalogen ut:

Den här klockan låg i min julklapp:

Så himla fin! och så tung... först tänkte jag kika på om det finns någon annan lite lättare klocka. Men så bestämde jag mig idag för att behålla den jag fått. Jag gillar den verkligen och handleden får helt enkelt träna upp sig. Så i morgon ska jag ner på stan och ta bort lite länkar i armbandet så klockan sitter bra.

Efter stan ska jag shoppa lite mat till nyårsmiddagen som vi ska äta hemma hos Å och hennes familj. Ska bli jättemysigt att återigen få avsluta året med dem!

2012 i backspegeln

På TV, i radio, i tidningar och i bloggar summeras året som gått. Så jag vill ju naturligtvis inte vara sämre.

Januari:
Jag hade fullt upp att anpassa mig till livet som tvåbarnsmamma. F är ju född första adventshelgen, så A var hemma två veckor, sen jobbade han två veckor och sen var det jul, så då var A hemma igen. Det var först i januari som verkligheten slog till. Det var ingen dans på rosor men självklart värt det!


Februari:
Vi var på dop för våra vänners dotter och båda barnen skötte sig exemplariskt, trots att jag lämnade min familj i bänken och sjöng "Handens fem fingrar" för dopbarnet.
Kören reste till Glouster, och jag som först var ledsen över att inte kunna följa med, konstaterade att det var väldigt skönt att inte behöva släpa på en liten bebis runt i världen.


Mars:
Petra Gau fotade F. Superfina bilder som jag är väldigt glad över!


Vi slog ihop födelsedagarna som infaller i mars, och firade min mamma, svärfar och A:s farfar vid ett och samma tillfälle.
Jag och Hjärtat firade 7 år tillsammans. Vi fick barnvakt och åt middag på FRANK.





April:
Vi började hänga på Mikaeligården på ÖF, men var inte alls där så regelbundet som under hösten.
Firade påsk hemma hos mamma som vanligt, med A:s pappa, farmor och farfar ena dagen samt mamma med man andra dagen.




Maj:

Vi var på kosläpp, en trevlig utflykt som jag hoppas vi gör igen.
Vi döpte F och släkten slöt upp igen. Mina underbara släktingar som jag kanske inte har så bra kontakt med till vardags, men som tar ledigt och tar sig tid och råd att komma för att fira med oss!





Juni:
Vi åkte med ÖF till Skansen, på vad som visade sig vara årets regnigaste dag. Men så här i efterhand var det inte så hemskt och jag är verkligen glad att vi åkte. Plus i kanten till mig själv som kom ihåg att ta med mig vantar! till mig och M ;)
Vi firade vår första bröllopsdag <3 br="br">
Midsommar i Grängen som vanligt, något annat kan jag inte tänka mig efter 7 år.





Juli:
M hade sommarlov och vi umgicks hela dagarna. Kanske hade jag inte riktigt vett att uppskatta det till fullo när det begav sig, men så här i efterhand så är jag tacksam över att vi har så bra föräldraförsäkring. Jag ska verkligen ta tillvara de dagarna vi har kvar tillsammans innan jag börjar jobba igen.
A:s bror med familj "rövade" bort oss (vår bröllopspresent). Vi hade en alldeles underbar dag tillsammans med dem på Parken Zoo i Eskilstuna (intet ont anande om den skandal som skulle uppdagas bara ett par månader senare, som gällde vanskötsel av djur, märkliga avlivningar och nedfrusna kadaver.)





Augusti:
Den här månaden präglades av vår resa till USA. Vi hälsade på min bror i 10 dagar och passade på att njuta av härliga soliga dagar trots att vi var i storstan. En massa shopping och god mat och så soffhäng hemma såklart!





September:
Min föräldraledighet från kören tog slut och äntligen fick jag börja sjunga igen!
Vi firade vår 7:e förlovningsdag.  Vi firar fortfarande förlovningsdagen, för jag älskar att fira och en god middag på restaurang är ju inte fel, eller hur?
Vi fick ÄNTLIGEN tummen ur och fixade vår hall! (som jag fortfarande inte visat foton på kom jag precis på... nåja, det får bli nästa år)
A var på whiskyresa till Skottland och jag var gräsänka i nästan en vecka. Det gick över förväntan, även om jag måste erkänna att det är väldigt tacksamt att ha mormor och morfar så pass nära.





Oktober:
F genomgick en rutinoperation och vi var borta över natten han och jag. Sen var han konvalesent under en vecka, men han varså  tapper hela tiden.
Jag fyllde 40 och firade med öppet hus.
Lite spontant och hals över huvud åkte jag till Ullared för första gången i mitt liv. Jag hade en jättetrevlig resa, mest tack vare sällskapet, men jag får se när jag åker tillbaka. Har inte riktigt fattat grejen med Gekås faktiskt.





November:
Äntligen fick vi njuta av solen! Efter den värdelösa sommaren vi hade i år var det underbart att få njuta av solen och värmen i Egypten under en vecka.
Väl hemma var det dags att förbereda för 1 års kalas. Ofattbart att tiden kan gå så fort, och innan vi  visste ordet av var det dags för F:s första födelsedag.





December:
Årets sista månad genomsyras som vanligt av mörker, stearinljus, förväntan, familjemys. Så även i år. Höjdpunkten var veckan före jul när min bror och svägerska kom. Barnen älskar dem, och de älskar barnen.




366 dagar som svischat förbi. De flesta av dem har av naturliga skäl kretsat kring F. 2012 har ju varit hans första år. Nu ser vi fram mot 365 nya dagar, fulla av äventyr och nya upptäckter ;)


















2012-12-28

Hos grannarna

Vi sitter hos A:s bror och fru. Vi har ätit god middag och druckit gott. Att köra till Örebro var ingen höjdare, så vi stannar till i morgon. Så nu ska jag fortsätta att vara social ;)


(A och hans bror har någon historia från sin barndom som ledde till att de kallade varandra för grannar istället för bröder därav dagens titel)

2012-12-27

Tomt

Julen tog liksom slut lite idag. Min bror och svägerska som har bott hos oss i en vecka åkte hem idag. Återigen blev jag fascinerad av hur det faktiskt märks i ett hus när det är tomt och inte. Det var en helt annan känsla i huset idag när de åkt, jämfört med när de under veckan som gått varit iväg på egna äventyr. Märkligt det där!

För en massa år sedan gav jag och min bror mamma och pappa en porträttfotografering i julklapp. Vi gick till fotografen och fotade oss fyra. Vår familj bestod bara av fyra personer på den tiden. Ett tag innan brorsan kom på julbesök undrade pappa om vi inte kunde ta ett nytt familjeporträtt, nu med alla nya familjemedlemmar. Vi har ju fördubblat oss ;) Sagt och gjort så bad jag min kompis Rickard att komma och fota oss. Efter att han plockat bort alla foton där någon gjorde en konstig min eller blundade, så blev det drygt 40 bilder kvar - i olika konstellationer. Jag har inte sett bilderna än, men det ska bli så kul att se dem och ha dem kvar som minne av en underbar julhelg.

Någon annan som gillar att fota är M. Hon fotar med min nya kompaktkamera och med min mobil. Jag får gå in med jämna mellanrum och radera, för det tas massor av bilder på samma sak. Det är ju ok om det är ett fint motiv, men häromsistens raderade jag 15 bilder av hennes sänglampa. Men en del bilder lyckas hon med riktigt bra. Eller vad sägs om den här bilden av mig som hon tog igår när vi var på Global Living och käkade lunch?


2012-12-25

God Jul!

Vi har fullt upp med julfirandet, så jag har inte brytt mig om att logga in på datorn överhuvudtaget under gårdagen. Superskönt att kunna lägga undan datorn/plattan/telefonen och inte känna att jag måste var uppkopplad hela tiden.

Vår julafton var supermysig. Mina föräldrar och A:s föräldrar var här. Extra roligt är att A:s föräldrar ville komma båda två, eftersom de är skilda. Vi åt lång lunch, och sen var det Kalle. Efter Kalle ville M börja öppna julklapparna från oss som låg under granen, men vi hann inte riktigt börja förrän vi hörde tomtens renar utanför fönstret. Medan jag och M var ute för att leta efter tomten passade hans nissar på lägga julklapparna under granen. Vi missade tomten, men klapparna var där. Vi öppnade länge och väl, tomten var väldigt givmild i år!

Tomten kom förbi lite senare i egen hög person, han var ju tvungen att kolla att klapparna kom till rätt ställe. M var inte livrädd som förra året utan berättade uppspelt för tomten att nissarna minsann lagt klappar under granen åt oss alla.

Massor av klappar, familj, mat och mys så kan man sammanfatta vår julafton. Precis så perfekt som man vill att det ska vara!



24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.


  1.  Jag har fått umgås med fina vänner
  2.  F fick tand nr 8.
  3. Det kom snö (jag uppskattar INTE skottandet, men när det är färdigskottat är det ganska mysigt med snö trots allt)
  4. Fick reda på att en bekant väntar sitt andra barn.
  5. Vi firade jul tillsammans med mina föräldrar, min bror med fru, A:s mamma med make samt A:s pappa. och tomten kom!!!

2012-12-24

23. Berätta om ditt bästa julminne.

Julen 2007 spenderade jag och A hos min bror och svägerska. Vi åkte dit någon vecka före jul och stannade till strax före nyårsafton. Själva julafton firas ju inte så stort i USA så vi tog det lugnt. Under eftermiddagen tog vi oss till en engelsk pub inte långt från min brors hus och där satt vi i solskenet, i t-shirt och drack öl och pratade med andra julfirare.

På juldagen jobbade min svägerska och jag följde med henne på några av hennes besök. Hon drev ett eget företag på den här tiden, där hon bland annat tog hand om folks husdjur när ägarna var bortresta. Så jag följde med på några hundpromenader, kattmatningar och en diabetesspruta. Under kvällen lagade vi mat tillsammans. Det blev inte så mycket utan mest lite "best of". Till saken hör att svägerskan är vegetarian, så det är inte lika viktigt för henne med köttbullar, prinskorv och julskinka som för resten av oss. Istället för att som vanligt (i vår familj) klä upp oss till julfirandet, så bestämde vi gemensamt att klä ner oss. Det innebar att julmiddag intogs av fyra personer iklädda pyjamas- eller mysbrallor. Hunden Macaroon underhöll oss en bra halvtimme med att tugga sönder en av sina julklappar och vi hade förvånansvärt många paket med tanke på att vi var fya vuxna. Jag som älskar att både få och ge paket hade i och för sig inget emot det ;)

Förutom att vi firade på "fel" dag, så var det annat som också var annorlunda med den här julen. Född och uppvuxen i Sverige kan jag bara minnas att det varit kallt på julen och de allra flesta julaftnar har bjudit på snö. Att fira jul i ett soligt och varmt San Diego var helt tvärt om vad jag är van vid. De allra flesta jular har jag firat med mina föräldrar. Den här julen var det bara jag, A, min bror och svägerska. Det var helt klart annorlunda att hänga med dem ensamma utan att våra föräldrar var med. Varken bättre eller sämre, men annorlunda. Men också skönt att få bekräftat att jag och min bror har en fin relation som inte är beroende av våra föräldrar som sammanhållande kitt.

 Macaroon goes crazy

Vår lilla gran och alla klapparna

2012-12-23

22. Berätta om något som du är beroende av.

Funderade på den här och tänkte skriva mat eller choklad. Men när vi höll på att fixa mat och godis i kväll, så häver A ur sig -"Du är ju beroende av den där!" och syftar på min mobil som snällt plingar till med jämna mellanrum för att tala om någon trevlig nyhet.

Beroende vet jag dock inte om jag är... jag tror att jag skulle överleva utan mobilen. Eller det vet jag att jag skulle, för jag har ju levt ett helt tonårsliv utan mobil. Men det är säkert skillnad att leva utan mobil när ingen annan heller har någon mobil, mot när alla andra har en. Det som är lite roligt i det här fallet är att jag länge kämpade emot. Vad skulle jag ha en smartphone till? Inte behövde väl jag kunna surfa via min telefon? Min gamla mobil var 6 år gammal. Jag kände att det var dags att byta upp sig lite, men det fanns ju (i princip) inga alternativ som inte var  en smartphone. Så efter mycket övertalning av A fick det bli en Samsung Galaxy SII. Och jag älskar min telefon. Och skulle tycka att livet kanske inte skulle vara omöjligt utan den, men bra mycket tråkigare.

21. Berätta om någon som du älskar.

Han kom inte in i mitt liv som en virvelvind, och det var inte kärlek vid första ögonkastet. Det var en natt i juni (tror) jag när jag helt enkelt bestämde mig. Jag bestämde mig för att bejaka det jag kände och jag bestämde mig för att jobba på att fortsätta känna kärlek för resten av livet. (sen får vi se hur det går, men än så länge går det bra)

Han får mig att skratta, han får mig att sluta gråta. Han lyssnar när jag inte kan sluta prata och kommer med insiktsfulla inlägg. Vi tycker inte alltid lika, men oftast får jag honom i alla fall att tycka något. Vi delar samma grundvärderingar och tänker lika om barnuppfostran - fast vi försöker inte alltid nå målet på samma sätt. Vi kompletterar varandra. Där jag är inkonsekvent är han konsekvent och tvärt om. Han plockar inte alltid upp sina strumpor, men det gör å andra sidan inte jag heller. Det är het passion och stilla samtal. Han är pappa till mina barn, och mannen i mitt liv. Älskar dig, A!

2012-12-20

20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.

*en ny diffuser till min fön. Fönen i sig är det inget fel på, tvärt om är den asbra. Men diffuserna har trillat i marken en gång för mycket. Men eftersom det förmodligen inte går att köpa en lös diffuser, så får jag önska mig en ny fön. Jag vill att fönen förutom diffusern även ska ha mins två olika temperaturer, två hastigheter och en cool-knapp.

*Case till min platta.

*Silverfärgad klocka.

* 3:e delen i 50-serien när den kommer på e-bok.

* friska barn

* fred på jorden

*ett slut på världssvälten

2012-12-19

19. Berätta om en vän som bor långt bort.

Vi träffades på Valborg för en herrans massa år sen. L kom krypande längs med Stora gatan nere vid Punkt. Hon lyfte på huvudet för att hälsa på M som jag gick med. Nästa gång vi sågs var vi något nyktrare båda två och vi blev vänner. L bodde ensam, jag bodde fortfarande hemma. Vi festade ihop och åkte bla till London tillsammans. Så en dag åkte hon på kryssning och träffade H. Han var från Linköping och det ena ledde till det andra och L flyttade efter kärleken. I samband med att L fick sin första son hamnade vi på olika plan i livet. Jag vet inte riktigt vad som hände, men vi tappade kontakten helt och hållet.

Så gick det några år. Jag kom på mig själv med att sakna L. Så jag chansade. Jag skrev ett brev och avslutade med att skriva min adress och telefonnummer längst ner.

Det tog en eller två dagar och så ringde telefonen. Vi hittade tillbaka till varandra nästan omedelbart och jag är så glad över att L är tillbaka i mitt liv. Det enda tråkiga är att det är ganska långt mellan Vässan och Linkan. Jag saknar möjligheten att träffas över en fika på stan eller att promenera ihop. Ska vi träffas så måste det planeras och åkas. Det är väldigt svårt att hitta datum som passar två väldigt upptagna människor, speciellt som hänsyn måste tas till våra familjer runt i kring. Men vi har en helg inbokad i januari. Vi ska på bröllopsmässa i Stockholm och ska stanna kvar över natten. Det ser jag verkligen fram mot! Ett dygn av tjejsnack - kan det bli bättre?!

2012-12-18

18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.

Det finns ju hur många ställen som helst som jag skulle vilja besöka innan jag dör... En del ställen har jag varit på tidigare, men kanske inte hunnit med att se allt jag skulle vilja se, tex Washington DC. Andra ställen har jag varit på fler gånger, men de är alltid värda att åka tillbaka till, tex London och Rom. Och så finns det massor av ställen jag aldrig varit på och som jag gärna skulle vilja se men vem vet om det hinns med? Dels ska jag ha råd att åka, och resor är inte alltid högsta prio i vår ekonomi just nu, dels vet jag ju inte när jag dör. Alltså jag kan ju göra upp värsta planen för vart jag ska åka vilket år och spara pengar som 17 för att ha råd, men något kan ju dyka upp som gör att jag inte lever till den dagen - så det är ju svårt att veta.

Ställen jag absolut skulle vilja åka till är Australien, Fidji, Maldiverna. Sydafrika, Island, något eller några länder i Sydamerika, Karibien, se mer av USA och resa från norr till söder i Sverige.

Några av dessa resmål blir säkert av, andra inte. Att inte veta vilka det blir är en del av den häftigaste resan...

2012-12-17

Trodde väl det!

När M hade tid hos tandläkaren sist, slutade det med att vi gick därifrån med en ny tid, eftersom hon inte ville räkna tänderna. Vi fick med oss munskydd och handskar för att kunna leka och träna hemma, men det har inte riktigt blivit av. Så plötsligt insåg jag igår att tiden var i morse. Någonstans långt inne så misstänker jag att det till viss del är jag som påverkar henne till att inte vilja vara med på undersökningar. Jag vill inte kränka henne och blir därför på något sätt mesigt snäll på ett sätt som inte gagnar henne. Så jag frågade morfar igår om inte han kunde ta M till tandis idag. Eftersom vi har världens bästa morfar så ställde han naturligtvis upp. Strax före nio hämtade han M och hon tittade på mig med hoppfull blick och frågade om de skulle bada. Hon blev inte så glad när jag nekade till bad och påminde om tandläkaren. Men så kom de ut genom dörren och iväg. Efter ca en timme kom de hem. M skuttade in genom dörren och var som en liten solstråle. Och visst hade hon  gapat och visst hade de räknat tänder. 5 stycken har hon enligt sig själv. Morfar lade till att visst var det fem, på varje sida och uppe och nere, så 20 totalt - precis som det ska vara. Ok, jag hade mutat henne lite innan, så det blev paket när hon kom hem. En Lady & Lufsen DVD. Hos tandläkaren hade hon fått både en glittrig sköldpadda och en tatuering, så det blev bra utdelning för hennes del ;)

På eftermiddagen träffade vi L, L och E på Råby. Sista ÖF för det här året. De har öppet till och med onsdag, men vi kommer inte att gå dit. I morgon får vi ju finfrämmande!!!

17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.

Jag vaknar i min säng av att de två små kommer in i vårt rum. Solen lyser in genom fönstret och vi ligger kvar och myser en stund. Småpratar lite och funderar lite på vad vi ska göra under dagen. Vi kliver upp och gör i ordning frukost tillsammans och äter utan att stressa. Efter frukost packar vi ihop lite fika/picknick och sticker iväg till en badplats. Vi busar och leker och fikar och bara är tillsammans. Framåt eftermiddagen packar vi in oss i bilen, och på väg hem ringer vi några vänner och bjuder hem dem på middag. Vi svänger in på ICA och handlar. Gästerna kommer, vi grillar och softar sen på altanen tills det är så sent att vi nästan somnar.

Självklart är det sommar och semester, eller åtminstone helg så att vi är lediga tillsammans. Det är förresten det som gör att dagen blir perfekt (hur smörigt det än låter), att jag får vara med A och barnen. Så mycket mer behövs inte.




16. Berätta om hur du var när du var liten.

Jag var liten, rund, lockig och söt. Lite lagom blyg och älskade (redan då) att sjunga. Jag hade tydligen en väldigt tydlig vilja och var väldigt envis. Vid två tillfällen ska jag ha lagt mig på golvet i affären och gallskrikit och sparkat med armar och ben för att få min vilja igenom. Vilket jag förmodligen inte fick, eftersom det enligt min mamma bara hände två gånger ;)

Som liten skulle jag bli veterinär. Eller, det var mitt drömyrke tills min pappa sa att man är tvungen att köra upp hela armen i ko-rumpor. Då verkade jobbet inte lika lockande längre. Sångerska var en annan karriär som fanns med på listan, men där kom blygheten i vägen. Och kanske den totala bristen på tävlingsinstinkt som gjorde att jag saknade det där som krävs för att slå sig fram. Det är väl också en av anledningarna till att jag inte var intresserad av enmannasporter. Eller jag var väl inte intresserad av idrott/sport över huvudtaget. Utom ridning och konståkning. Jag red på ridskola från det att jag började ettan till jag slutade gymnasiet. Konståkning höll jag på med ett par år på lågstadiet. Sen fick vi så märkliga istider att jag var tvungen att sluta för det funkade inte att vara 7-8 år och träna efter åtta på kvällarna. Andra idrotter som jag testat är: fotboll, judo, friidrott, basket, volleyboll och innebandy. Behöver jag säga att det inte passade mig?

Jag har så länge jag kan minnas varit känslig för sol och inte blivit brun på somrarna. Jag och kräftorna har tävlat om vilka som är rödast. Så oavsett väder så har jag mest spenderat tiden inne på mitt rum, uppkrupen i sängen med en bok. Jag läste allt och jämt. Jag gillade att rita och pyssla också. Jag gick mellan- och högstadiet i en skola som låg nere på stan. Alla mina klasskompisar bodde utspritt runt stan, så i alla fall på mellanstadiet var det lite svårt att umgås utan att vara beroende av mina föräldrar. Så det var nog bra att jag trivdes med att vara för mig själv ganska mycket.

Jag älskade att gå på dagis och roligast var när vi fick göra skolförberedande aktiviteter, som att färglägga ett visst antal djur eller tjuvstarta med bokstäver och siffror i böcker med tema från "Fem myror". Hittade en skannad bild på mig utanför mitt dagis. På den här sidan grinden pratade jag svenska, på den andra sidan grinden var jag hemma, och bytte språk till polska. Mitt i en mening om det var så att jag gick igenom grinden medan jag pratade. Så är det att vara tvåspråkig ;)



2012-12-16

Så "#¤% less

I dag är en skitdag. Har varit sen jag klev upp...
Ungarna har bråkat eller klängt. Jag har inte hunnit med det jag tänkt. Grejer trillar ner i huvet på mig när jag öppnar skåp, dörrarna smäller igen skithögt så ungarna nästan vaknar, jag snodde en isglass av M, ja då fastnar det ¤%&/ pappret.

Så jag skiter i det här nu. Vill inte mer. Idag skulle jag ha skrivit om hur jag var som liten, men det finns inte på kartan att jag skulle uppbåda några sådan minnen idag. Jag tror att jag kan svära på att mensen är på väg. De här hormonerna gör mig galen!

I morgon är förhoppningsvis en annan dag, en dag när jag får vara sams med mina känslor för nära och kära igen. Eller bara sams med världen, det räcker.

Tack för mig!

2012-12-15

15. Berätta om en av dina favoritböcker.

Min favoritbok är inte en utan flera böcker i en serie. Främlingserien är skriven av Diana Gabaldon och består för tillfället av 7 böcker, den 8:e ska komma ut under hösten 2013.

Serien handlar om Claire, som är tidsresenär och hennes stora kärlek Jamie. Claire är sjuksköterska i mitten av 1900-talet när hon plötsligt hamnar mitt i 1700-talet. Med sina kunskaper inom sjukvård blir hon läkekvinna och respekterad av några, men kallad för häxa av andra. I 1700-talets Skottland slåss klanerna med varandra och mot Engelska kronan, så det förekommer en hel del krigsbeskrivningar. Men till största delen är det en fantastisk kärleksroman som även beskriver en stor del av det vardagliga livet kryddat med hjältar och hjältinnor!


Och just ja! De är över 1000 sidor vardera, så det är mycket läsning!

2012-12-14

Planer för dagen

Kvällen i går blev lite upp och ned. M somnade ju vid fyratiden och sov i kanske 2,5 timme. Sen vaknade hon och kunde inte somna om förrän runt 12!!! Alltså jag gick och lade mig före min snart 4-åring igår. Det har aldrig hänt förut och kommer nog inte hända igen på väldigt länge!

Så när vi vaknade i morse hade jag ingen aning om hur den här dagen skulle bli. Vi kom i alla fall iväg till ÖF, där M målade med händerna och jag pysslade en ängel. Fast den ser ut som om en 4-åring gjort den *haha*. Sen kom vi hem och käkade lunch. Mina planer för idag är att få upp julgardinerna innan jag ställer mig och hackar grönsaker och steker köttfärs. I kväll är det ju tacokväll i många svenska hem och så även hos oss. (vi äter inte tacos varje fredag, men idag blir det viss så) K och H kommer hem till oss och äter, och sen ska vi bara fredagsmysa lite ihop. Blir antagligen På Spåret på TV och fredagsmys med barnen. Inget pretto, för det orkar jag inte. Sen ska jag deppa lite, eftersom jag ska lussa i morgon. Själva sjungandet har jag inget emot, men att dra på sig ett lucialinne vid min ålder (och framför allt kroppshydda) känns lite sisådär, som vanligt. (Är lite avis på K som är preggo och inte kan vara med...) Men det är en av de sjungningarna vi har med kören så det är väl bara att bita i det sura äpplet och binda det röda bandet kring midjan.

Disco-ängel från ÖF

Lucian som inte blev av...

I flera dagar har M pratat om att hon ville vara tomte i luciatåget på förskolan. När det så blev bestämt att lussefirandet skulle vara utomhus kom jag någon dag innan på att hjälp! Ms tomteklänning är för liten för att ha utanpå vinteroverallen. Så jag for iväg och inhandlade en stor tomteklänning som borde funka. Men då kom fröken på att hon inte gillade den stora klänningen och skulle vara lucia istället. Visst serru! Men som tur är så funkade luciaklänningen från förra året och krona fanns också kvar. Luciatåg kl. 15, vi hämtar kl. 14. Men enligt överenskommelse från fsk så kom vi som brukar hämta då klockan två, men stannade kvar istället för att gå hem. Vi lekte lite på fsk och allt var frid och fröjd. Tills vi skulle klä på oss. Förmodligen blev M lite stressad av hela situationen och då tog det tvärstopp hos henne. Tårarna kom som på beställning och lucia linnet kom visserligen på, men krona på mössan vägrade hon. Och att gå med i lussetåget fanns inte på kartan. Så vi stod ute och frös, utan att ens kunna värma oss på synen av vår egen lucia och när det var dags att gå in och fika, ja då bestämde jag att det var hemgång för vår del. Vilket naturligtvis ledde till ännu mera tårar. När vi kommit hem hade flickebarnet gråtit i nästan en timme. Gissa vem som gick rakt in på sitt rum och som somnade inom 5 minuter?

Ja, ja, det blir väl Lucia nästa år också...
Vår Lucia förra året. Inte så glad, men spänd och förväntansfull.

14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.

4 juni 2011, den mest perfekta dagen i mitt liv. Allt gick precis som planerat. Kanske för att det inte var planerat in i minsta detalj. Fotografen Petra Gau följde mig hela dagen, från det att jag kom till frisören för hår, smink och påklädning, genom porträttfotografering, vigseln och så festen på kvällen. Vi fick hundratals bilder och jag har försökt hitta ett som är min favorit, men det är stört omöjligt. 

Fotot nedan är taget under vår fotosession, där vi bar på Kyrkbacken och parken kring Svartån. Vi förflyttade oss här från Svartån och gamla kyrkogården som ligger bakom Kyrkbacksgården och är på väg mot kyrkan och biskopsgården. Jag går ett par steg före Petra och de andra och vänder mig här för att säga något tror jag. 


Mer av Petras fantastiska foton kan ni se HÄR på hennes hemsida.

2012-12-13

13. Berätta om en favoritsak i ditt hem

Min dator får bli min favoritsak. Om inte annat så är det den saken jag använder flitigast :)

För tillfället har jag en Packard Bell som snart är ett år gammal. Jag fick den i julklapp förra året av min man. A frågade mig flera gånger om det verkligen var en dator jag ville ha och inte en surfplatta  och jag bekräftade. Min gamla dator började bli seg, hade för lite minne kvar och batteritiden är usel. Inte ens en halvtimme strömlöst. Så den gamla datorn är numera barnens frikort och jag fick alltså en ny.

Så vad gör då att jag gillar datorn så mycket? Jag är ganska social av mig och har många vänner vida kring. Datorn är superbra när det gäller att hålla kontakten. FB, Skype, mail och bloggar. Vad mer behövs?

Visst, allt det här kan jag göra på surfplattan också, men datorn är helt outstanding när det kommer till att skriva. Visst händer det att jag lägger upp ett inlägg från mobilen eller plattan här i bloggen, men det är sällan något länger, eftersom det är bökigt att skriva utan ett riktigt tangentbord. Jag sparar alla mina foton på datorn. Dessutom är datorn bättre när man surfar, eftersom inte alla sidor är skapta för mobilt format. Och så kom jag precis på en grej till som är suverän med datorn. Nu när det är så kallt ute är det även lite svalare inne. Datorn värmer mina knän så jag slipper frysa ;0)

2012-12-12

Because I'm worth it!

Jag har önskat mig ett namnhalsband sen M var liten. Jag har letat runt på flera ställen på internet och hittat massor av fina. (Våg som jag är så har jag haft beslutsångest länge...) Men så föll valet på Lagnöviken. Smycket kom i brevlådan för någon vecka sedan, men var inte exakt som jag tänkt mig, så jag kontaktade Mia Ekström som står bakom Lagnöviken och fick jättebra service! Idag slog hjärtat dubbla slag av glädje när mitt drömsmycke kom med posten.

12. Berätta om någon som du saknar.

När jag först läste om vad dagens inlägg ska handla om så funderade jag på vem av de personer i min närhet som gått bort som jag skulle berätta om. Men så kom jag på att den person jag saknar mest är i högsta grad levande. Jag saknar min bror.

Min lillebror (som inte är så liten, han är ca 20 cm längre än jag) flyttade utomlands efter gymnasiet. I början trodde nog ingen att det skulle bli längre än studietiden, men med tiden har vi alla fått vänja oss vid att han blivit utlandssvensk.

Som barn bråkade vi mycket och ofta. Vi slogs med knytnävarna och gjorde varandra riktigt illa ett par gånger. Men så växte vi upp och mognade och blev riktigt nära vänner istället.

Jag saknar att inte ha honom i närheten. Att inte kunna ringa närsom, eftersom tidsskillnaden oftast gör att  han antingen sover eller är på jobbet. Jag saknar att inte kunna svänga förbi på en kopp kaffe, eller hälsa på varandra en helg. Jag saknar att han inte kan vara med och fira familjehögtider och hänga i stugan under semestern.

Visst, det finns inget som säger att vi hade umgåtts bara för att han bott i Sverige, men sannolikheten är ganska stor och möjligheten hade funnits på ett helt annat sätt än nu.

Därför är glädjen desto större över att han och min svägerska kommer hit och hälsar på under jul. De ska bo hos oss i 10 dagar och vi ska hänga, mysa, baka pepparkakor och lussekatter, göra julgodis och busa i snön.


2012-12-11

11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.

Jag drömmer om en framtid där de jag håller nära och kära får vara friska. Jag hoppas att vi kommer att bo i ett hus som är högt i tak och fullt av skratt och där de som bor där känner trygghet och värme.

Jag hoppas att jag ska kunna ge mina barn det de önskar och att de ska minnas sin barndom som ljus. Jag önskar att jag kan ge dem en grund att stå på, så att de tror på sig själva och sin förmåga som vuxna.  Jag hoppas att de kommer att träffa någon underbar person att dela sitt liv med som hjälper dem att växa och förverkliga sina drömmar. Jag drömmer om barnbarn ;)

Jag drömmer om att få fortsätta jobba på ett ställe där jag trivs, med meningsfulla arbetsuppgifter och en lön som ger mig möjlighet att leva, inte bara överleva.

Jag drömmer om att få bli gammal tillsammans med A. Att vakna upp på morgonen och inte behöva rusa iväg för att jobba, utan äta en lång frukost och tillsammans bestämma vad som står på dagens agenda. Jag drömmer om att slippa ångra något. Vare sig saker jag gjort eller inte gjort. Jag önskar att jag tar mig för att berätta för människor som betyder mycket för mig, vad jag känner för dem. Jag drömmer om att få vara frisk, och att få leva så länge att jag är nöjd med att det kommer till ett slut.

2012-12-10

Synlig tävling - LEDDIS

.
På barnprylsbloggen kan man just nu tävla om inte mindre än 4 st Leddisar. Kika in och tävla du med vetja! Leddisarna är suveräna oavsett om man har barn eller inte. För alla vill väl synas i mörkret. Det är en billig livförsäkring i vintertrafiken.

10. Berätta om vad som finns i din väska.

Som föräldraledig småbarnsmamma så är det få tillfällen som ges för min handväska att vara med. För det mesta kastar jag ner mobilen i jackfickan och plånboken i skötväskan. Men att berätta vad jag har i skötväskan känns ju halvkul - för vem är intresserad av vilken rumpkräm vi har och hur många blöjor jag tror att vi gör av med på en dag?

Så när jag någon gång sticker iväg utan skötväska så ser innehållet i min väska ut ungefär såhär:

Plånbok
Nycklar
Mobil
Tuggummi
Huvudvärkstabletter
Läppglans/cerat
Handsprit
Fläckborttagare
Kalender (föredrar ffa "analog" kalender framför den i telefonen)
penna
Shoppingkasse
                                         



2012-12-09

Anna-dagen

Idag har jag och alla andra Annor namnsdag. Vi är 305 428 stycken, eller var det i alla fall 31 dec 2011 enligt SCB. Hela 111 488 kvinnor har Anna som tilltalsnamn, vilket gör det till vanligaste tilltalsnamnet samma datum. 

Tydligen säger traditionen att det är idag som lutfisken ska läggas i blöt, för att vara klar att ätas på julafton. För något år sedan var det även en vän som upplyste mig om att hon alltid satte sina amaryllislökar i jord på Anna-dagen för att den skulle blomma på julafton. 

I vår familj firar vi egentligen inte namnsdagar. Men min mamma firar namnsdagar. Det innebär att hon alltid har en liten gåva till oss barn på vår namnsdag och hon får alltid något av oss och pappa på sin. Idag fick jag ett inte så litet paket. Och jag blev jätteglad över innehållet! Framför allt måste jag säga att jag är lite imponerad av min mamma som fram till i somras aldrig hört talas om designern Micheal Kors. Men när han har ett samarbete med Estée Lauder då minns hon hans namn och ger mig värsta fina paketet på namnsdagen!


9. Berätta om en av dina favoritlåtar.

Jag kanske skulle ha läst igenom alla datumen innan jag bestämde mig för att göra den här julkalendern... jag är ju våg och att välja en favorit av något är inte så himla lätt. Det finns för många av allt som jag gillar helt enkelt.

De senaste åren har jag lyssnat alldeles för lite på musik. Lite märkligt är det nog, med tanke på att jag hållit på med musik så himla länge. Förut var radion nästan alltid på och skvalade i bakgrunden, men inte nu för tiden. Lika med köpt musik. Jag köpte skivor av mina favoritartister, både LP och CD, nu för tiden orkar jag nästan inte leta reda på det jag ev. vill lyssna på på Spotify. Höjden av lathet, jag vet!

Så det får bli en gammal goding, skivan släpptes 1981. Jag gick i mellanstadiet och den spelades på varje disco vi var på. En hederlig tryckare som ofta fick vara kvällens sista låt.
(Titeln är en länk till Youtube, klicka om du vill höra hur den låter)

 I'll find my way home av Jon and Vangelis

You ask me, "Where to begin?"Am I so lost in my sinYou ask me, "Where did I fall?"I'll say I can't tell you whenBut if my spirit is lostHow will I find what is near?Don't question, I'm not aloneSomehow I'll find my way home
My sun shall rise in the eastSo shall my heart be at peaceAnd if you're asking me whenI'll say it starts at the endYou know your will to be freeIs matched with love secretlyAnd talk will alter your prayerSomehow you'll find you are there
Your friend is close by your sideAnd speaks in far ancient tongueA season's wish will come trueAll seasons begin with youOne world we all come fromOne world we melt into oneJust hold my hand and we're thereSomehow we're going somewhereSomehow we're going somewhere
You ask me, "Where to begin?"Am I so lost in my sin?You ask me, "Where did I fall?"I'll say I can't tell you whenBut if my spirit is strongI know it can't be longNo questions I'm not aloneSomehow I'll find my way homeSomehow I'll find my way homeSomehow I'll find my way home...





2012-12-08

8. Berätta om ett av dina favoritplagg.

Har funderat lite och kommit fram till att mitt favoritplagg är jeanskjolen. Det bästa med jeanskjolen är att den funkar lika bra på vintern som på sommaren. På vintern med ett par grova strumpbyxor under och på sommaren, barbent eller med tunna tights. Jag har för tillfället inte bara en utan två jeanskjolar som jag är lite kär i. Den ena går ner till knäna och är A-formad, så den har lite vidd i kjolen. Kommer inte ihåg vilket märke. Den här har jag fått ärva av Å, hon blev för smal för att kunna ha den, och jag blev tillräckligt smal ;) Den andra favoriten är från Esprit och är en kort snäv modell. Båda två är tyvärr lite för små i dagsläget, men jag vägrar att lämna bort dem, för jag ska ju kunna ha dem igen inom kort!

Jeanskjol är så bra för det går att kombinera på så många olika sätt. Det är väldigt få tillfällen när det inte passar med någon av kjolarna. Oavsett om jag ska på sommarfest eller barnkalas så går det att klä upp eller ner sig beroende på överdel och accessoarer. Tycker jag i alla fall. Jag vet med säkerhet att jag inte har något foto där kjolarna är med och F ligger och sover i sovrummet där garderoberna är, så det blir inget foto på mina kjolar, men jag hittade en annan snygg på Esprits hemsida.


2012-12-07

7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.

Alltså, den här är inte lätt! Det finns ju så otroligt många fotografier som jag skulle vilja ha framme så att jag kan se dem jämt. I princip varje foto på mina barn kvalar in här tex, och så ska jag välja ett...

Det får bli ett foto från 2007. Jag och A firade jul hos min bror och svägerska i USA. Någon dag före årets slut tog vi en heldag på San Diego Zoo. Framför flamingosarna (flamingorna? alltså, vad heter flamingo i plural???) tog min bror kort på mig och A. Jag gillar det här kortet trots att det rent fototekniskt är ganska dåligt.

                                   

Solen lyser ner igenom träden och landar på oss och om man använder sin fantasi så ser det nästan ut som ett hjärta av ljus. Vi var unga (nåja) och hyfsat nykära och det var en jättehärlig resa och underbar jul. Så det får bli det här fotot ;)



2012-12-06

Speedad

Så var årets sponsorkonsert till ända. Som efter varje konsert sprudlar endorfinet och jag önskar att jag haft möjlighet att gå på lokal och ta en efter-konsert-öl. Men att ha sällskap hem med två av mina körkompisar är inte fy skam det heller. Konserten gick bra och nu är jag full av julkänsla.


Dagens lunch

Jag panerade fisk för kanske första gången i mitt liv igår. Det blev lite över så det passar ju bra till mig. Tyvärr gillar inte F fisk. Så han får mjölkfri pannkaka när han vaknar.

6. Berätta om bloggarna du läser.

Vissa bloggar läser jag regelbundet, andra kikar jag in på med ojämna mellanrum.
Bloggarna nedan läser jag i princip varje dag, några går jag in på flera gånger om dagen.

Kristins blogg: Góa fina Kristin! Se dag 3 så vet ni varför jag följer hennes blogg ;) Kristins blogg är oftast den jag läser först och sist på dagen.

Kevlarsjäl tränar: Träningsbloggar är inget jag läser regelbundet i vanliga fall. Men Kevlarsjäl har jag följt sen jag halkade in på hennes blogg på familjeliv för drygt fyra år sen. Så jag fortsätter att följa henne, trots att hennes bloggande har ändrat inriktning ;) Jag hoppas verkligen att vi får chans att träffas någon gång.

Katharinas life: Katta är också en bekantskap från familjeliv. Vi hängde i samma tråd när vi var gravida med våra snart 4-åringar. Katta har ag träffat, och hon är precis så härligt spralligt, energisk som man tror. Snacka om kvinna med många järn i elden.

Ika:  Ika är Kattas lillasyster och hennes dotter B och F är lika gamla. Halkade in på Ikas blogg, men jag minns inte riktigt hur. Är inte helt 100 på att det faktiskt var genom Kattas blogg, men lite kul är det i alla fall att mina barn är jämnåriga med varsin kusin ;)

MrsNatten: Nettan lärde jag känna när jag var föräldraledig med M. Vi hängde på samma öppna förskola och efter det är det lite kul att följa hennes och C:s vardag.

Lenas Lilla: Lena har jag känt sen jag var 18 eller nåt sånt. På den tiden bodde hon i Västerås, men flyttade till Linköping efter att hon träffat sin exman. Nu följer jag hennes blogg eftersom det är ett enkelt sätt att hålla kontakten.

Militärmamman: Militärmammans blogg har jag följt i drygt ett år. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur jag hittade dit, men jag "trillade" dit direkt. Här har vi en härlig salig blandning av småbarnsliv och träning.

Meekatt: Den här bloggen har jag bara följt i någon vecka eller så. Men den är underbar! Malin delar med sig frikostigt av sitt liv som tvåbarns-mamma och de flesta inläggen får mig att antingen skratta högt eller gråta.

Smarta vardagstips: Precis vad det låter som.

Petras foto: Petra är fotografen som fotade mitt och As bröllop. Här är hennes officiella blogg, med massor av vackra porträtt. Här kan ni även se bilder från vårt bröllop, och bilder på mig och F från bebisfotograferingen som jag vann i våras.

Sen finns de sporadiska bloggarna, eller rättare sagt dem som jag kikar in på med ojämn regelbundenhet, men de tar vi kanske en annan gång.

Hej mitt vinterland

Åka pulka idag? Frågan ställdes av M idag när vi skulle iväg till fsk. Självkart svarade jag o drog på mig thermobrallorna ;) Efter att jag kommit på att jag kunde knyta fast pulkan i vagnen var det inte ens lika jobbigt som jag trott. M skrattade hela vägen. Vilket man inte kan tro när man tittar på bilden. Ovillig fotomodell minst sagt.

2012-12-05

5. Berätta om vem du var för ett år sedan.

För ett år sedan var jag en nybliven tvåbarns-mor. Jag var mitt i bubblan, den där när pappan är hemma sina första 10 pappadagar och den lilla, lilla bebisen är det enda som är viktigt. Ja, och så storasyster förstås. För det är en enorm skillnad att ha en bebis som är 9 dagar gammal som är enda barnet, mot att ha en bebis som är andra barnet. Det går inte att fokusera 100% på det nya lilla livet, eftersom det finns en annan liten individ som också behöver dig. Och som dessutom varit van vid att ha hela din odelade uppmärksamhet och som nu får lära sig att stå tillbaka. Så förutom att jag blivit van vid att ha två barn istället för ett så är jag nog väldigt mycket samma person som för ett år sen ;)

Mina stora kärlekar för ett år sedan 2011-12-05

4. Berätta om en person du beundrar.

Oj, den här var svår! Jag har aldrig haft någon riktig idol som jag sett upp till, eller tapetserat mina tonårsrumsväggar med.  Så att plocka ut en person och berätta om denna är för mig en för stor uppgift.

Personer jag beundrar är sådana som sätter  upp ett mål och som sen kämpar på för att nå dem. Förmodligen för att jag önskar och hoppas att jag ska bli en sådan person själv. Det kan vara olika mål, antingen karriärmässiga eller personliga. Personer som varje dag kämpar på för att gå ner i vikt, gå färdigt sin utbildning, forma sin drömkropp, sluta röka, få drömjobbet, att vara mer i nuet. Jag beundrar även människor som på något mirakulöst sätt får i hop sin vardag utan att flippa ut. Eller som för det mesta får ihop vardagen, för jag tror inte att det finns sådan som lyckas varje gång. Jag beundrar människor som bestämmer sig för att vara lyckliga med det de har och människor som ger av sig själva och det de har utan att förvänta sig något tillbaka.

Jag skulle säkert komma på ännu fler saker som görs av personer jag beundrar, men jag tror ni har fattat grejen.

2012-12-04

3. Berätta om din bästa vän.

Jag har haft olika bästa vänner genom åren. Men livet tar sig ibland vändningar som gör att vi glider isär. Ibland självvalt och ibland bara blir det så.

För närvarande räknar jag två av mina vänner som mina bästa. Jag vet inte om det är ömsesidigt, men jag tror att jag står dem nära i alla fall.

Först har vi Å. Henne lärde jag känna efter mitt år utomlands. Jag var aktiv i Röda korset på den tiden och mina kompisar berättade i brev om en ny tjej som börjat som var helt underbar. När jag kom hem blev jag presenterad för Å, men vi pratade aldrig riktigt med varandra. Så en dag bestämde vi oss för att ta reda på om vi var så underbara som vi fått beskrivet ;) Vi bestämde att vi skulle ses hemma hos Å för att käka lite mat och sen ta en sväng på krogen. Vi klickade på en gång. Å är sådär härligt spontan, lagom tokig och härligt naiv samtidigt som hon är full av vishet och erfarenhet. Hon är full av sprudlande idéer och vid första anblicken är ingenting omöjligt. Hon är alltid ärlig och har alltid funnits där för mig när jag behövt en vän, oavsett om det varit för att ha någon att skratta med eller för att ha en axel att gråta mot. De sista åren har vi inte träffats lika ofta som vi velat, men det är så det blir när livet kommer emellan. Och vi har varit ifrån varandra förr, och vet att vi finns där ändå.

Min andra bästa vän är K. Hon är också härlig, sprudlande och bara helt underbar.Vi lärde känna varandra genom kören och styrelsearbetet där. Vår vänskap har växt fram genom åren. Vi har också delat många roliga stunder ihop, men även stunder av smärta och sorg. K var min "singelkompis". Vi började umgås som mest när vi båda var singlar och många är våra utekvällar på stans krogar.  Nu är vi gifta båda två och både jag och A gillar att umgås med K och H. Vi har alltid jättetrevligt tillsammans och båda två betyder jättemycket för oss.

Jag är så innerligt glad och tacksam att jag får ha dessa fantastiska kvinnor i mitt liv. Det är inte alla förunnat att ha en riktigt nära vän, och jag har förmånen att ha två!

2. Berätta om din hemstad.

Jag bor i Västerås. Vi flyttade hit när jag var två år, så det känns som att jag praktiskt taget är född här.

Västerås är en stor småstad. Befolkningsmässigt pendlar vi mellan plats 5 och 6 i ordningen på svenska städer. Men mentalt är det en småstad. Kanske är det på grund av det korta avståndet till Stockholm, som staden känns som en lillebror.

Som tonåring kunde jag knappt bärga mig innan jag fick flytta härifrån. Vem ville bo i tråkiga Vässan, i hjärtat av gnällbältet med den vansinnigt fula dialekten? Men efter några utflykter och ett halvår här och där i världen så insåg jag att borta bra men hemma bäst. Gräset är inte grönare och alla andra klyschor. Jag hade en gång möjligheten av börja om helt från början och rota mig i en annan stad. Men det slutade med att jag valde att komma hem, dit där min familj och mina vänner är.

Hur är Västerås som stad då? Det är en grön stad med många små parker, småskogar och grönområden insprängda mellan bostadsområdena. Västerås ligger vackert vid Mälarens strand och det är något visst att ha så nära till vattnet. Självklart på sommaren när det är nära att ta sig ett dopp - men också på vintern, för härliga promenader på isen.

Man tar sig lätt runt stan med cykel och cykelvägarna är väl utbyggda, även om en del av dem skulle tjäna på lite underhåll. På senare år har det poppat upp stora köpcenter i utkanterna av stan, och även om det går att cykla dit, så är det mycket bekvämare att ta bilen.

Som infödd västeråsare så har jag en inarbetad umgängeskrets. Vilket kanske är tur, för det ska tydligen vara svårt att komma ny till Västerås och lära känna folk här. Å ena sidan så kan jag hålla med. På den plats jag är på i livet så är det svårt att få tiden att räcka till, och många av mina vänner träffar jag alldeles för sällan. Då känns det inte som att det finns utrymme till att lära känna nya vänner. Å andra sidan, så har jag lärt känna nya vänner i och med att vi fick barn, och det kommer säkert att bli fler nya bekantskaper varefter barnen växer och det blir fler aktiviteter med dem. Jag hoppas i alla fall att jag är så pass öppen i sinnet att jag inte stöter bort nya bekantskaper när de kommer i min väg.

Jag gillar min stad. Här finns minnen från min barndom och mina ungdomsår. Här träffade jag min man, gifte mig och födde mina barn. Här har jag min familj och mina vänner. Här finns mitt hem.

Bildgooglade på Västerås och hittade bilderna ovan.

1. Berätta om dig själv.

Tja, vad ska jag skriva i detta första inlägg? Egentligen finns det väl inte så mycket att tillägga till det som redan står i bloggen. Den här bloggen är ju mer eller mindre som en dagbok, det är inte mycket jag utelämnar. Så jag tror att ni känner mig ganska väl vid det här laget om ni följt bloggen ett tag.

Jag fyllde 40 i år, men de flesta dagar känner jag mig mer som 27 kanske? Fast det är klart, det finns dagar när jag känner mig som närmare 80...
Jag är dotter, syster, mamma, fru och så Bara jag. Att vara dotter och syster har i och för sig blivit mer och mer sällan, fru har jag inte varit så länge och Bara jag får stå tillbaka för mamman väldigt ofta på sista tiden. Men det är ju så det är när barnen är små och de allra flesta dagar så är det inget annat jag hellre vill än att vara mamma.

För att orka vara en bra fru och mamma så kräver Bara jag lite underhåll. Mitt sätt att tanka energi,  är att umgås med vänner som jag håller kära. Ett annat sätt att tanka på för mig är att sjunga i kör. Jag har sjungit i kören sen 1997 och där även träffat några av mina bästa vänner. Det är inte alltid som jag är så sugen på att ge mig ut på kvällen och åka iväg till körrepet, men känslan av att stå på en konsert och allt sitter rätt, musiken är stark och vacker. Det är verkligen en lisa för min själ.

Den här bloggen startade jag när jag började min stora viktresa. Resan har blivit längre än jag trodde. En av anledningarna är F. Att bli gravid när man är mitt uppe i en viktminskning är ingen höjdare. Framför allt går man inte ner i vikt av graviditeter. Men nu är F ett år och jag kan knappast skylla på honom längre. Så då återkommer vi till mig. För det är ju mitt eget fel att jag inte nått min drömvikt. Det säger väl ganska mycket om mig. Att veta vad som är bäst för mig själv, men ändå inte riktigt komma till skott och vara snäll mot mig själv. För det är mycket lättare att vara snäll mot andra. Jag har ingen tävlingsinstinkt. Alltså ingen alls! När de flesta andra jag pratar med kan påvisa mängder av olika tillfällen när tävlingsinstinkten hjälpt dem att sträva liiite längre, högre och hårdare, så har jag insett att jag inte har någon. Den typen av driv finns inte i mig. Så jag får hitta andra vägar. Jag vet inte vilka de vägarna är, så jag får jobba på att hitta dem.

Det är ungefär så mycket jag tänker skriva om mig. Är det något mer du vill veta, så fråga på. Ställ frågan i kommentaren så svarar jag.

2012-12-03

Julkalender

Så har jag hittat en blogg-julkalender. Det är visserligen 3:e idag, men jag borde hinna skriva ikapp, även om det kanske innebär att de första inläggen inte blir världens längsta och kanske inte så uttömmande som de kunde varit om jag hade all den tid jag önskat för att skriva. Nåja vi gör ett försök i alla fall. Så här ser listan ut:

1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om din hemstad.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.

2012-12-02

Men sov istället!!!

Klockan är tio över nio (på kvällen) och skruttungen vägrar att somna! Jag har varit inne hos honom i ca en timme och INGET funkar. Det funkar inte att sjunga, inte att vara tyst. Inte att bära, inte att lägga ner i sängen. Inte att hålla fast, inte att låta honom vara. Han är helt groggy för han är så trött, men somna? Nej, varför då!? Man skulle kunna tro att han tränar till den nya nationalsporten "Gör din mamma galen". Han har rekordchans, jag lovar!

Det är gånger som denna som jag tackar min lyckliga stjärna för att vi är två närvarande föräldrar. För när jag inte pallar längre utan lämnar ett gråtande barn ståendes i sin spjälsäng, då är det guld värt att veta att det kommer en pappa, som med en ängels tålamod sitter vid hans sida tills han somnat.

2012-12-01

adventsfika och tv-kväll

A fick en rejäl sovmorgon idag. F vaknade efter sex någon gång och jag gjorde mitt bästa att ignorera honom när han kravlade omkring i vår säng och ropade MAMAAA med jämna mellanrum. Vid sju kom storasyster in och sa att hon ville titta på Pippi, så då tog jag med mig båda barnen ut från sovrummet. Kl tio kom herrn i huset upp ;) Vilket ju måste innebära att jag får en lång härlig sovmorgon i morgon??? Nåja återstår att se.

Vi delade upp dagens uppgifter mellan oss. A fick på sin lott att "vintra" altanen, dvs plocka bort det sista av studsmattan och stoppa in dynor och ställa undan möbler medan jag valde att ta snöskottningen på framsidan. Ni som känner mig vet ju att snöskottning är ett av mina hatobjekt, men jag måste erkänna att när det är så kallt som det var idag, -5, och så lite snö som skulle bort, så var det nästan en fröjd att skotta. Lägg sen till att det var jättefint väder och solen sken så det var skönt att vara ute.

Jag och mamma var iväg en kortis till Rusta och Lager 157. Jag kom hem med 4 nya stakar till våra fönster och lite smått och gott från Rusta och två tröjor till M från Lager 157.

På eftermiddagen var vi bjudna hem till mina föräldrar på lite adventsfika. Några av deras närmaste vänner var där och det var riktigt trevligt. Så trevligt att det hann bli dags för kvällsmat medan vi var där, så vi stannade kvar en stund till.

Nu är det äntligen lördagkväll. Först är det "Så mycket bättre" tätt följt av "Downton Abbey". Sist men inte minst kommer vi att klämma ett eller två avsnitt av "Sons of Anarchy". I den här tvberoende familjen är det nästan som julafton ;)


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...