Vi har haft fullt upp hemma och jag har helt enkelt valt bort nätet. I måndags morse vaknade M med feber. 38 grader är ju inte så farligt, men A stannade hemma med henne. Innan det blev kväll hade febern stigit till 39.8. Tack och lov för Alvedon!!!
I tisdags var jag hemma. M var jättehängig och ville bara titta på Teletubbies. Hon tittar på min dator, så jag kunde inte surfa. Jag kunde inte göra något alls överhuvudtaget, eftersom M krävde att jag skulle sitta bredvid henne. Dock kom jag på att jag kunde tjuvtitta på TV när hon tittade på datorn. Så jag slapp titta på Teletubbies i flera timmar. Men inte var det någon givande dag inte.
Onsdag och torsdag var jag iväg med jobbet på användardagar hos vår systemleverantör. Två välfyllda väldigt givande dagar. På torsdag morgon var det en jättebra föreläsning av Olof Röhlander. Den hette "Det blir alltid som man tänkt sig" och handlade om positivt tänkande och mental träning. Jag köpte hans bok och CD-skiva med mentalträning. Vi som var där blev väldigt inspirerade!!!
Fredag var jag helt slut. M var frisk igen och fick gå på dagis, jag släpade mig iväg till jobbet och somnade tidigt på kvällen.
I lördags hade vi repetition med kören. Vi hade konsert igår, Bachs Johannespassion var det som framfördes. Mitt i repet fick jag ett sms och begav mig hemåt.
Jag väntade besök av en kompis jag inte träffat på 17 år!!! Vi reste ihop för 17 år sedan. Hon är ursprungligen från USA men bor för tillfället i Norge. Under sitt påsklov kom hon på att en roadtrip i Sverige kunde vara trevligt. Det är jättekul att få rå om henne ett par dagar. Mest fascinerad är jag över hur lätt det kan vara efter så lång tid. Vi kramade om varandra när hon kom och sen var det som vi inte varit ifrån varann.
Förresten, jag måste berätta om i morse. M har hittills inte tagit sig ur vår säng. I morse var jag och A i köket och fixade frukost. Plötsligt hör vi en liten tjej som ropar "hallå, hallå" med klar stämma. Jag smög ut i hallen och kikade, då hade hon tagit sig ner från vår säng och kommit ut i hallen där hon antagligen tröttnat på att ingen såg henne ;) Och idag när jag kom hem från jobbet kom hon gående från köket till hallen och hälsade mig välkommen hem. Hon har blivit jätteduktig på att gå bara de senaste veckorna.
Åh vad roligt att hon gör sådana framsteg =) Måste har känt underbart när hon kom gåendes när du kom hem! Förresten när är bröllopet? Börjar närma sig =) Kram
SvaraRaderaSå himla kul att höra Anna! Är jätte glad för din skull! Och Malva's förstås! Kramiz
SvaraRaderaDuktiga tjejen! Å så har hon blivit en hejare på att prata (men det kanske hon har vart ett tag? Jag träffar henne inte så ofta ;-)Du får hälsa föräldrarna från mig när de kommer hem!
SvaraRadera