Äntligen feber!

Jag brukar inte gilla feber. Det innebär ju att något är fel och att någon är sjuk. Men jag vet också att feber är ett av kroppens sätt att försvara sig. Så när jag efter 5 veckor av hosta och nästäppa gick hem i torsdags så var det faktiskt välkommet när det visade sig att jag hade feber på fredagen. Äntligen fick jag bli ordentligt sjuk så jag kan bli ordentligt frisk!

Det var evigheter sen jag hade feber, och jag har faktiskt glömt bort hur det känns. Att ena stunden frysa fast jag ligger under en filt, för att i andra stunden känna det som att jag kommer att flyta bort snart. Men helt ärligt så är varken feber eller hosta det som tar hårdast på mig. Det som nästan knäcker mig är nästäppan. Jag är så täppt i näsan och ingenting verkar hjälpa. Jag tog en dos näsdroppar vid tre i eftermiddags. Den skulle verka efter ett par minuter (stämde) och det skulle hålla sig i ca 10 timmar (stämmer inte) redan runt sju kände jag att verkan började avta. Nu vågar jag inte ta mer näsdroppar förrän jag ska sova, för jag är helt övertygad om att mina slemhinnor är helt förstörda av detta frekventa sprayande. Och jag har verkligen försökt att vara sparsam, använda olika sorter och varva med koksalt. Men koksalt hjälper inte överhuvudtaget :( Så jag lär ha ett beroende att ta hand om när den här förkylningen äntligen är över.

Jag hade tänkt frossa i Mello idag, men Felix vägrar att somna fast klockan är över halv nio. Jag blir inte riktigt klok på hans sovvanor. Om han inte sover middag är han helt omöjlig att ha att göra med, och om han sover middag så somnar han långt efter åtta. Vi har försökt att korta ner middagsluren, men väcker vi honom så är han så himla tjurig i timmar efteråt, så det är knappt värt det. Nåja, det är väl en fas. Malva däremot har börjat somna riktigt snabbt. Jag sitter i fotänden på hennes säng och läser eller surfar på telefonen och oftast har hon somnat inom kvart. Perfekt!

en fredag i januari, en fredagsmysig Felix

Längd, vikt och nyårsglitter

Idag var förskolan stängd och barnen var hemma med sin pappa. Eftersom Felix blir två i morgon tänkte jag att det kunde vara kul att se hur lång han blivit och vad han väger, så jag bokade in honom för kontroll på BVC. Malva mättes och vägdes av bara farten hos vår BVC-sköterska.
Felix mäter 83 cm och väger 11,2 kg. Malva mäter 100 cm och väger in på 19,7kg. Mina guldklimpar!

Själv jobbade jag heldag och fortsatte sen till Jessica på Nail and Eye för att få ett nytt set naglar. Idag bad jag Jessica att inspireras av istappar och det det blev gnistrande nyårsnaglar. Jag är mer än nöjd! Jessica fotade och lade bilder på före och efter på FB som jag lånar så ni får se.

före

efter 

det där med sömn

Det är fascinerande tycker jag hur vi (barnen) påverkas av sömn och hur deras sömn påverkas av allt annat runt omkring. M har ett väldigt stort sömnbehov jämfört med andra barn i hennes ålder. Hennes problem med motoriken gör att hon använder hjärnan mer, eller annorlunda och det gör henne tröttare. Det är inte alls ovanligt att hon somnar tidigt de dagar det händer mycket omkring henne. M:s utvecklingsskov märks också tydligt på att hon blir tröttare. Förra året när jag köpte studsmattan klarade hon inte av att gå i den. Balansen fanns inte där. I år hoppar hon jämfota i studsmattan och kan landa/studsa ifrån flera gånger i rad. Det har kommit de senaste veckorna. Hur det märks på sömnen? Tja, idag när vi haft en intensiv dag med förskola och Mickis, så blev hon ledsen när jag och mormor skulle iväg till affären strax före middagen, så då gick hon och lade sig (16.30) - och sover än! (23.10)

F har också ett utvecklingsskov just nu. Den här veckan har han lärt sig vart näsan, ögonen, munnen, tänderna och tungan sitter. På honom märks det också tydligt på sömnen, men på ett helt annat sätt. Han vill inte somna, oavsett om han ska sova middag eller sova för natten. Det tar lång tid för honom att somna och det är mycket gråt. Nattsömnen är dessutom väldigt orolig och han verkar drömma mycket, skriker i sömnen och vill ofta sova med oss. Tyvärr sover han sällan längre än till 05.30 så sovmornar är för tillfället ett minne blott.

Så det är väl lika bra att jag kryper ner i sängen jag med för någon ska ju kliva upp tillsammans med den lilla krabaten i morgon ;)

11 månader

I fredags blev vår lilla stora kille 11 månader. Sista månadsdagen att fira, sen är det år som gäller... eller halvår i alla fall. Kan som vanligt inte fatta att tiden rusar iväg på det här sättet!!!

Vår 11 månaders har i alla fall växt en hel cm sen sist och kan nu ståta med 71,6 cm över havet och han är 8290 g tung.

Favoritleksaker: allt som inte är leksaker - tex mobiltelefoner, fjärrkontroller, sladdar, klockor och decilitermått.
Färdigheter: Vinkar hejdå, går tvärs över rummen skjutandes en stol framför sig.

Vi har inlett operation avvänjning. I fredags när jag sov borta var det inga problem. F vaknade ett par gånger, men blev nöjd med nappen. I lördags och inatt har jag sovit i gästrummet, för att det inte ska lukta mamma/mjölk i sovrummet och jag hoppas att ett par nätter till gör att mjölkproduktionen försvinner och F sover lika fint som han gör nu. Vi kämpar på och håller tummarna. Hoppas att det inte dröjer alltför länge - för det är lite trist att inte få sova i sin egen säng, trots att gästsängen är bekvämare ;)

månadsdag

Idag är det F:s födelsedag. 10 månader har han varit hos oss nu, bara två månader kvar till ett år. Jag kan verkligen inte fatta att tiden går så fort. Matchvikt: 8145g Längd: 70,5 cm. Han ligger under standardkurvan, men följer sin egen.

F äter gärna själv om han får, pincettgreppet sitter där det ska! Annars är han ganska kFaräsen när det kommer till mat. Sempers 8 månaders burk med spagetti och köttfärssås, gröt, banan, majskrokar och bröstmjölk är det han helst äter. Favvoleksaker är allt som inte är leksaker dvs, mobiltelefoner, sladdar, fjärrkontroller och allt annat som är inom räckhåll. Han är nästan alltid glad och pratar en massa! Kryper snabbt som blixten och ställer sig upp mot allt. Säger mamma och jag har hört honom försöka säga M:s namn. Annars vet han vad han heter och kommer när man ropar. Gillar inte att ha strumpor på sig, så jag har gett upp - jag tar bara på dem när vi ska ut. 

Vår 9-månaders

Väl hemma var det dags för vägning och mätning av bebis. Fattar inte att tiden rusar iväg så fort. Nu har han funnits lika länge utanför magen som inuti.

Vår kille vägde idag nästan 8kg. 7950g stannade vågen på och han är numera 69.3 cm lång.
Han har 6 tänder, 4 uppe och två nere.
Han äter vanlig mat till alla mål och ammar mellis och på natten. (ibland också för att somna, men det ska jag försöka vänja av honom nu så jag kan gå på kören med gott samvete)
Pincettgreppet övas på så fort tillfälle ges och det är kul att äta själv.
Inget är längre säkert, F ålar fram med blixtens hastighet och ibland slänger han in ett krypsteg.
Han ställer sig upp mot möbler, och enligt utsago har han gått utmed en soffa (inget jag sett själv och därmed tar jag det med en nypa salt)
Favoritlekar är allt som har med elektriska sladdar att göra, och han bokstavligen älskar att bada. Vem vet, kanske blir det en liten kock av honom när han växer upp?

här går det undan!

Det var inte så länge sen jag skrev om första tanden. Kan nu glatt meddela att nr 3,4 och 5 också är på väg och tittar man riktigt noga så ser man att nr 6 inte är långt bort. F är inte särskilt förtjust i att visa sina gaddar, så kortet är där efter :)

5, 3, 4, 6

Första tanden är här!

Som vi har väntat och kikat och väntat. Det har varit en hel del dreggel, ingen feber, men en hiskelig blöjproduktion. F är inte villig att visa vad han har i munnen så det har inte varit lätt att kika och se var den första gadden kommer. Länge såg det ut som att de skulle komma exakt samtidigt, men nu när de äntligen sprängt igenom tandköttet ser man att höger sida leder, den tanden är om möjligt något mer utväxt jämfört med den vänstra. Men det är bokstavligen risgryn ännu och jag hoppas att jag kan ta kort på dem endera dán.  Dock innebär det att det är dags att borsta tänderna på båda barnen numera ;)

ligga, sitta...

Idag kom morfar och mormor hem från sin semester. Det blev ett kärt återseende när vi återvände efter dagens äventyr.

Under förmiddagen gick vi omkring och skrotade lite här hemma. M undrade när vi skulle träffa barnen och vi förklarade att vi skulle äta frukost först. F skulle sova, vi skulle klä på oss allihop, sen skulle vi äta lunch och sen skulle vi träffa barnen. Lunchen åts i en rasande fart vill jag lova!

På eftermiddagen åkte vi hem till familjen EdB för fika och grillning. Det var superkul att träffa dem och få höra om deras äventyr på semestern. De fick även äran att vara med och bevittna när F satte sig upp för första gången. Han har hittills lagt sig på mage från sittande, och idag hemma hos T och H låg han på mage och satte sig upp igen. Det är så häftigt att se hans utveckling, eftersom vi aldrig fått följa M på det här sättet. Så för oss är det ju första gången även om F är vårt andra barn. Nu är det dessutom dagar ifrån att han kryper också. Han står på alla fyra och gungar, och gör plankor så klockrena att jag blir riktigt avis med tanke på hur snygga magmuskler han måste bygga ;) Här hemma har vi slagit vad om att han kryper innan han blir 8 månader. Det innebär att han imorgon har en vecka på sig - vi får väl se om vi har rätt...

Det där med mat...

F är 7,5 månad och de flesta bebisar vi känner till har mer eller mindre övergett bröstet/ersättningen och livnär sig på vanlig, puréad mat. Men inte min gullplutt! Han äter frukostgröten som om han aldrig fått mat tidigare i sitt liv. Han bara gapar och vill ha mer. Men resten av dagen är det inte lika lätt att få i honom "riktig" mat. I dagsläget lever han på bröstet, gröt, bananer och majskrokar/riskakor. Jag känner mig lite låst och framför allt så vore det skönt att slippa alla dessa hormoner som rasar i kroppen hela tiden. Dessutom skulle livet underlättas för F:s föräldrar om han gick med på att ta en flaska med välling. Men nej, flaska är inte poppis - oavsett innehåll. När vi serverar mat dagtid brukar det gå bra de ca 5 första tuggorna, sen tar det stopp och den lilla munnen är stängd.

Ibland misstänker jag att det helt enkelt är annat som snor uppmärksamheten. Som i torsdags när vi åt lunch. (Det sitter en TV på väggen...)

 Inte en matbit till kommer in i denna mun ;)

Jag gillar den lite coola stilen, speciellt foten halvvägs upp.

BVC 5 månader

Det går sakta men säkert. F ligger -1 på längdkurvan och -1,5 på viktkurvan, men det ökar på båda och det är ju bra.

Längden var 65 cm och vikten 6550 g. Så det är ett par centimeter längre och 530 g tyngre än för en månad sedan. Han fick även andra dosen vaccin och jag höll tummarna för att han inte skulle få alltför hög feber efteråt eftersom jag var bortbjuden igår. (Än så länge har det gått bra). F var jätteduktig och grät bara en kortis innan han kikade på läkaren under lugg och avfyrade ett av sin leenden. 

Blev även rekommenderad att utöka smakisarna till att bli en portion mat, så att F har något att växa på. Så det är väl bara att köra på med potatis och andra grönsaker och frukter ;)

Mumsiga tår

När strumpor och byxor åker av F så grabbar han tag i tårna och håller i dem. I morse lyckades en stortå hitta vägen till munnen också. Jag tänkte fota denna stora händelse i hans liv ;) men när jag kom tillbaka med mobilen i handen, så hade tån trillat ut. Istället blev det ca 3 minuter film med godingen där han ligger och pratar.