Ljuset i tunneln

Vi lade barnen halv åtta, de somnade strax före åtta. Jag fick ett samtal med en nära vän och nu sitter vi framför tv:n och tittar ikapp gårdagens "Stjärnorna på slottet" och "Downton Abbey julspecial". Och peppar, peppar... barnen sover...

God fortsättning

Eller inte... här har sjukdomarna avlöst varandra och i detta nu vaknade M och gråter för att det gör så ont i hennes öra. Så hej öroninflammation!

Mätt

Vi blev bjudna på lunch idag av vår systemleverantör. Vi har det som tradition att äta julbord. Vårt stamställe är stängt på måndagar, så vi provade ett nytt, nämligen slottet. Det var ett ganska litet julbord - men gott! Och vi blev lika mätta som vanligt.

Gammal vänskap rostar aldrig

I torsdags ringde min telefon på jobbet. Det var förskolan som ringde hem F med feber. På kvällen mätte vi 40,1 grad. Lillkillen var ganska matt ska jag erkänna. Jag också, tacksamheten är stor för mina föräldrar som tog vabben så jag kunde komma iväg på min resa till Göteborg.

Jag jobbade på förmiddagen och sen tog jag tåget mot Götet. Framme på hotellet träffade jag mina vänner, många har jag inte sett på 19 år! Jag var ju på återträff med Up With People i somras, och nu var UWP i Göteborg, så vi passade på att fixa en liten mini-reunion. 14 tjejer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Belgien, Holland och Tyskland. Det var fantastiskt roligt att träffa alla och det är så häftigt att det inte alls kändes som att det var så länge sen vi sågs. Nu är vi alla snygga kvinnor runt 40 istället för tuffa tjejer runt 20, men på insidan har inget ändrats. Vi har utvecklats och mognat en del (tack och lov) men det var inga problem att prata om allt mellan himmel och jord och vi har samma humor fortfarande. Samtalsämnena varierade stort från dagsaktuella till minnen från när det begav sig. Jag hoppas verkligen inte att det dröjer 20 år tills vi ses igen!

Grattis lilleman!

Ut som ett skott kom han. Och mitt första ord var nej! (jag hade någonstans hoppats på att det var en lillasyster jag bar på) men alla andra 730 dagar har varit JA, JA, JA!!!

Du lilla fantastiska människobarn, tänk om du hade minsta aning om hur mycket jag älskar dig!

Längd, vikt och nyårsglitter

Idag var förskolan stängd och barnen var hemma med sin pappa. Eftersom Felix blir två i morgon tänkte jag att det kunde vara kul att se hur lång han blivit och vad han väger, så jag bokade in honom för kontroll på BVC. Malva mättes och vägdes av bara farten hos vår BVC-sköterska.
Felix mäter 83 cm och väger 11,2 kg. Malva mäter 100 cm och väger in på 19,7kg. Mina guldklimpar!

Själv jobbade jag heldag och fortsatte sen till Jessica på Nail and Eye för att få ett nytt set naglar. Idag bad jag Jessica att inspireras av istappar och det det blev gnistrande nyårsnaglar. Jag är mer än nöjd! Jessica fotade och lade bilder på före och efter på FB som jag lånar så ni får se.

före

efter 

Sommartårta och barnkalas

Hörde vid något tillfälle att barn "klarar" av lika många kompisar på kalas som de fyller år. Med andra ord så bjöd vi Felix två kompisar EN och EL på kalas. Men eftersom grabbarna är så små så fick syskon och föräldrar vara med också, så med bortfall av en pappa så blev vi 11 personer runt bordet...

Jag hade tänkt bjuda på marängtårta, men jag får öva lite på marängerna, den blev inte som jag tänkt mig. Istället blev det sommartårta i november. Säga vad man vill, men det är onekligen smidigt med färdiga bottnar från ICA. Första lagret blev mosade bananer blandade med lite grädde, andra lagret blev hemgjord hallonsylt med lite grädde och så toppade jag tårtan med mera grädde, jordgubbar och blåbär. Jag känner mig nöjd ;)

 sommartårta i november

Felix får lite hjälp av pappa att blåsa ut ljusen

En brandbil och en verktygslåda låg det i paketen. En väldigt nöjd och trött kille var det som somnade som en stock på kvällen.

Veckans citat

Jag: Vet du vem jag älskar mest av allt i hela världen?
Malva: Ja, jag!
Jag: Precis! Jag älskar dig härifrån till månen och tillbaka.
...tystnad...
Malva: Jag älskar leksakstelefoner!

Vad svarar man på den?

Lunch-kalas och sömnsvårigheter

Vi firade Felix för första gången idag. Familjen var först ut. Mormor, morfar, farmor, farfar, farbror med familj och pappas kusin med familj. Ja, och så vi då. Det blev sammanlagt 17 personer! Vi bjöd på lunch bestående av Chili con carne och sedan blev det fika till efterrätt. jag försökte mig på att baka marängbotten i går, men den  var tyvärr inte klar i morse. Alldeles för ogräddad, så jag passade på att köpa en tårta när jag ändå skulle till affären för att kompletteringshandla lite. Det ironiska var att när jag kom hem och gräddade på maränger lite så blev den bra. Så nu har jag både en marängbotten och en köpt tårtbotten att göra tårta på till morgondagens kalas...

Våra barn har lite problem att sova efter vår semester. Jag tror även att det spär på lite att de är lediga i fem dagar efter hemkomst innan det blir vardag. Felix missade middagsluren idag när det var kalas från 12, så vid fem tiden var han så trött att han inte ens ville ha kvällsmat. Vi lade honom och han somnade på två sekunder. Bara för att vakna ett par timmar senare. Jag försökte söva honom mellan åtta och nio och sen gick vi upp en stund. Vi åt en macka och nu har Andreas försökt söva honom i en halvtimme utan resultat. Klockan närmar sig elva och ungen vägrar att somna... I morgon är det till att han sover middag när han  ska, så vi får tillbaka våra kvällar. Sånt här strul med barn som inte sover suger musten ur mig. Vi vuxna får ingen egentid, får inget gjort och kan inte ens titta på tv eftersom vi söver barn om vart annat... Men det blir nog bra bara vi får in lite rutiner igen!

charter, kalas och växtvärk

Vi är hemma efter en underbar vecka på Gran Canaria. Sol, vind och lite bad. Eftersom det blåste en hel del och Felix var hostig redan när vi åkte, så begränsade vi badandet rejält. Men det fanns lekparker att roa sig med istället och en och annan promenad så vi fick tiden att gå. Ja, så fanns det ju Bamseklubb! Malva som inte vågade gå fram till Bamse när vi var på Kolmården i somras, kramade till och med sin gula kompis på Kanarieöarna. Och Felix som vet ganska lite om väldigt mycket vrålar av förtjusning när Bamse eller någon av de andra är i närheten. Vi var på charter, bodde i en by byggd av Fritidsresor och det var bara svenskar, norskar och danskar så långt vi såg. Menyerna på restaurangerna var på svenska, det var som att vara i en svensk provins, men det var underbart. Jag kan definitivt tänka mig en resa dit igen!

I dag har vi förberett för två-års kalas. I morgon lördag är familjekalas och på söndag är det barnkalas. Jag och Malva bakade bullar när vi kom hem från badet i morse och sen har vi plockat lite, tvättat lite efter resan, och så har jag efter mycket om och men fått till en marängbotten. Säsongspremiär av På Spåret fick ju inte missas, så jag tog en paus i fixandet för att kika det. Sen kl. 22 började en serie om familjen Kennedy. Malva har vaknat ett par gånger och nu senaste gången klagade hon på ont i benen. Jag misstänker att det kan vara växtvärk, så hon fick en dos alvedon och har nu äntligen somnat om. Hoppas hon får sova nu, natten till idag blev det inte alls så mycket sömn som hon skulle behöva.

Fars dag

I helgen var det fars dag. Vi åkte hem till Andreas farfar och fikade med svärfar och Andreas bror med familj som också var hos farfar och hälsade på. Jag kom på idag att nästa gång vi ses allihop måste vi ta ett kort på farfar, svärfar, Andreas och Felix. Lite kul med 4 generationer på samma foto, medan alla fortfarande finns kvar hos oss. Vi åkte hem från Arboga och hem till mina föräldrar där vi åt lasagne (min pappas favorit) som jag lagat på förmiddagen för att fira honom. Så nu har vi firat alla pappor i vår närhet ordentligt. Malva hade gjort ett fint pappershjärta på fsk och Felix gav pappa hoppet om en miljon i form av trisslotter.

Ikväll har vi packat, packat och packat. I morgon far vi till Kanarieöarna. Ska bli såååå skönt att slappa i solen och bara ta dagen som den kommer tillsammans.

Att ta hand om sig själv

Jag är (som många med mig) inte så bra på att ta hand om mig själv. När jag fyllde år förra året önskade jag mig "må bra"-saker. Bland annat fick jag ett presentkort på Wellness Spa. Jag höll på att missa att utnyttja presentkortet, men de var så snälla så jag fick boka behandlingar trots att presentkortet egentligen var utgånget.

Så i onsdag var jag på fisk-pedikyr och hot stone massage och i torsdags var jag på ljusterapi. Ljusterapin vet jag inte om den gav så mycket, men fisk-pedikyr och massagen kan jag definitivt tänka mig att göra igen.

Och jo, det kittlades som bara den i början av pedikyren, men man vänjer sig ganska fort.

Kusinbesök

Får försöka blogga ifatt lite. Det händer så mycket och är så intensivt att jag inte riktigt hinner med. När jag väl har en stund över är jag för trött. Så nu kör vi en titt i backspegeln ;)

Förra helgen hade vi besök av mina kusiner från Köpenhamn. De kom i torsdags och jag tog ledigt i fredags. Malva, Felix och sysslingen Theodor busade loss på Leos Lekland. 4 timmars intensiv lek gjorde att barnen (och vi vuxna) somnade ovaggat.

 Söndagen bjöd på strålande vackert höstväder. Vi tog en gemensam familjepromenad. Vi gick ner på stan, fikade på Global Living och promenerade tillbaka.

Så här vackra cappucino får man på Global

Och så här mumsigt fika kan man få till om man vill

När alla hade åkt blev det väldigt tyst och tomt här hemma. Men det blev också väldigt tydligt att huset inte är dimensionerat för så många människor. Men å vad jag saknar dem!

Ett år äldre

Jaha, så har det gått ett år till, sen jag fylld år sist. Det blev lite firande i helgen och i går blev jag väckt med frukost på sängen, sång från maken och gråt från dottern som grät hysteriskt för att hon blivit väckt alldeles för tidigt. På jobbet är det väldigt hektiskt just nu och en del som kräver en massa tankearbete. I ett läge blev jag så förvirrad att jag utbrast :
-Ett år äldre, men absolut inte ett år klokare! Sen bröt vi ihop lite min kollega och jag. Bara att bita ihop och komma igen.

Efter jobbet var det dags för min present till mig själv, jag gjorde om mina naglar. Kom hem sent för att vara mig och det tog ett tag innan först barnen kom till ro och så var det ett par samtal innan jag kunde sätta mig till bords och njuta av räkorna och vinet som maken förberett åt oss. Ironiskt så verkade barnen känna på sig att det var något med dagen igår. Först ville inte F somna. Jag tror det tog honom närmare 1,5 timme. Sen vaknade M och kunde inte somna om, så det slutade med att hon fick komma upp en sväng. Hon tittade på när jag bakade en kladdkaka och så kröp vi ner i sängen tillsammans hon och jag. Nåväl, en födelsedag är ju bara en födelsedag och jag misstänker att det blir mer fira av när mina föräldrar kommer hem och sen när mina kusiner kommer i helgen.

 Jag vet inte om det är jag eller Jessica som är färgblind. När hon frågade vilken färg på naglarna, så sa jag att allt utom rosa funkar. Hon kontrade med att röd-brun nu när det är höst blir fint.  Men missförstå mig rätt, jag är nöjd med denna rosa som går under namnet Dragon Fruit. Och eftersom det aldrig kan bli för mycket glitter, så lade hon på tre olika ;)

Det här fina Pandora-hänget fick jag av Andreas. 

Födelsedagshelg

Jag har den stora lyckan att kunna lägga ännu ett levnadsår bakom mig. I morgon är det min födelsedag. Men eftersom vardagarna är hektiska nog ändå, så passade jag på att fira även min födelsedag på helgen istället.

I går kväll hade jag bjudit över två av mina bästa vänner med familjer. Den ena familjen kunde tyvärr inte komma på grund av sjukdom, så det blev en familj kvar. Vi bjöd på förrätt bestående av hemgjord tapenad och pesto, philadelphiaost, italienska korvar och crostini. Till varmrätt bjöd vi på potatisgratäng och oxfilé och efterrätten bestod av kladdkaka. Det var precis så trevligt som jag föreställt mig, och det hade egentligen räckt som present, att de dök upp, men jag fick även en jättefin ring.

Idag var det släktens tur. Mina föräldrar var borta, så det fick bli Andreas sida som fick stå för kalasandet. Hans pappa kom redan före lunch och sen dök hans bror med familj och deras mamma upp vid två för fika. Jag fick enhandmålad skål, ett sushi-set och en dörrkrans. Jättefina presenter!

Kvällen har spenderats med lite rester av korv och tapenad, Bron på TV och nu den inspelade säsongsstarten av Solsidan innan det är dags att lägga som 40 och vakna som 41.

Sov gott!

F myser i soffan på morgonen.

ekorrhjulet

Dagarna går i ett och veckorna svischar förbi. Jag på måndag morgon och innan jag vet ordet av är det fredag eftermiddag.

Jag har gått ner i arbetstid, så jag jobbar 85%. Jag har lagt upp det så att jag jobbar 8 timmar på måndagar och tisdag-fredag jobbar jag 6,5 timme. A lämnar barnen på morgonen och jag hämtar, kl 16.30 respektive kl. 15. Sen är det bara hem och fixa kvällen som gäller. Vi hinner busa, leka och gosa lite innan det är dags för matlagning. Barnen är trötta och hungriga oavsett om det varit lång dag eller kort dag så vi försöker ha maten på bordet till fem. Efter maten är det lite lek eller bad och så lägger vi Felix runt sju och Malva runt halv åtta. När båda barnen somnat så är det "vår" tid. Men eftersom vi ofta somnar med barnen när vi nattar dem, så blir det inte många timmar kvar som vi orkar göra något med. Och innan vi vet ordet av så är det morgon igen...

En av Felix favoritlekar just nu är att diska. Det blir blött, både på golvet men framför allt på magen, men huvudsaken är att han har kul tycker jag. Och Malva brukar haka på ibland. Inte långt kvar innan vi kan erbjuda lite varmare vatten och diskmedel, så har vi en sak mindre att hinna med på dygnets vakna timmar!

Härliga höst

Vi konstaterade idag att vädret det här året är fantastiskt. Från i våras någon gång så har dagarna av sol bytt av varandra. Det har kommit några regnskurar, men vi har sluppit långa perioder av grått trist väder. Jag blir glad i själ och hjärta. Och eftersom det tydligen är tacksägelsedagen idag så jag kan ju passa på att vara tacksam även för alla de underbara människor som jag har i mitt liv! Tack för att ni finns och för att ni delar glädje och sorg med mig, åt båda hållen.

Idag har vi varit i Örebro och firat barnens kusin som har fyllt 8 i veckan. Andreas bjöd dit oss på lunch och sen på eftermiddagen var det fika. Vi hann gå ut i en park i närheten mellan lunch och fika. Så härligt att få leka och busa i löven denna vackra höstdag.

sista arbetsdagen

Sista augusti gick en av mina arbetskamrater i pension. B har jobbat på kliniken i nästan 44 år. Det är längre än jag levt! Så under alla de år som jag kommit och gått som barn till en anställd, sommarjobbare, extra personal och nu som ordinarie så har hon funnits där. Det känns märkligt att hon inte sitter på sin plats längre och även arbetsmässigt har hon lämnat ett stort tomrum efter sig. Jag tog i alla fall på mig uppdraget att köpa present från arbetskamraterna och fixa ett kort. Presenten blev en klocka, två dyrare viner och ett hemgjort kort.
Det är 24 år kvar tills jag når pensionsålder. Jag älskar mitt jobb och stortrivs - men jag kommer inte att vara ledsen den dag det är min tur. Vilken frihet att vakna när man vill på morgonen och bestämma vad man ska göra. Som en livslång semester helt enkelt!

Dag 3

Det blev kåvepenin mot Felix öra. Däremot har vi sluppit kräkor. Men den lilla medicinsprutan är inte populär. Eller rättare sagt, själva sprutan är kul att leka med och diska, men när jag närmar mig med en spruta med vit medicin i, då gråter F. Jag mutar honom med godis, för något måste man ju göra. Sylt och saft som den snälla kvinnan på apoteket föreslog funkar inte. Så jag gör det som funkar bäst. Dvs mutar med godis...

Tyvärr har det inte blivit riktigt bra med örat, det vätskar  fortfarande, så i morgon ska jag ringa och boka läkartid för lillkillen. Så nu håller vi tummarna för att det ser bra ut när doktorn tittar i örat, så vi slipper ytterligare en kur.

mot jourcentralen

F har hostat och snorat i tre veckor. Och med hosta och snor är det ju som det är. Mer eller mindre konstant under hela vintern och inte så mycket att göra något åt. Men för någon vecka sedan hade F ont i örat. Det rann ut lite genomskinlig vätska och jag har faktiskt inte tänkt så mycket mer på det eftersom han varit glad, pigg och feberfri. Men nu har det såsat till sig. I går började det lukta illa ur örat och i morse var han alldeles kladdig. Så jag ringde 1177 och fick en tid till jourläkaren 14.45. Håller tummarna för att det "bara" är en öroninflammation som inte vill läka ordentligt, och att det förhoppningsvis räcker med antibiotika i dropp-form. Annars är det helt klart terapi-dax för mamman i den här familjen. Kåvepenin som är den vanligaste antibiotikan har ju en tendens att få ungarna att spy som rävar och det där med kräks är inte min starkaste sida. Så håll tummarna för att det funkar med örondroppar!

God mat och trevligt sällskap

Nyss hemkommen från Tabazco där vi var ett gäng från jobbet för att tacka av en sekreterare som gått i pension. Jag och mamma valde tapas och jag blev mätt vill jag lova. Faktiskt så mätt att när det var dags för efterrätt så orkade jag inte det! Jag som älskar efterrätt... Så det fick bli en flytande i form av jordgubbsdaquiri. Mums säger jag bara!

Nu är det sova som gäller. Barnen ska fotas på förskolan i morgon, så det gäller att se till att det är någorlunda glada barn som levereras.

Mer än bara löv som fallit

Längst bort på vår tomt mot en av grannarna har vi haft en jättestor alm. Den har gett oss behövlig skugga på sommaren, men också skräpat ner väldigt på sommaren. Och så har vi det där med löv. Stora träd fäller massor av löv som måste krattas.

Tyvärr har mängder av almar i vår stad drabbats av almsjukan, och så även vår alm.

Det här fotot är taget i går morse innan jag åkte till jobbet

och det här är taget när jag kom hem igår. Inget mer träd :(

Vi slipper kratta löv i år, eller i alla fall en bråkdel av de löv som det brukar vara. Men jag kommer verkligen att sakna skuggan på sommaren!

helgen som försvann

I fredags var A hemma med lillebror. Han var lite varmare än vanligt i torsdags och i fredags var febern ett faktum. Förkylningarnas tid är här...

I går var det dags för kalas för en av våra vänner. A och F stannade hemma medan jag och M åkte iväg och kalasade.

Väl hemkommen bytte jag om och åkte vidare, det var Kulturnatt i stan och kören sjöng som vanligt kl. 23.00

Idag har vi mest latat oss. Småplockat lite, tvättat lite, och jag var iväg och köpte två tshirtar till F via annons på FB. Nu är det nya säsongen av Bron som gäller, följt av ett avsnitt av SOA.

Swisch!

Tiden bara rinner iväg! Dagarna går fort och kvällarna ska vi inte tala om...

Jag sticker till jobbet runt 7 på morgonen och förutom måndag så jobbar jag 6,5 timme. Jag flexar lite varje dag och går hem 14:30. Då hämtar jag barnen på fsk och sen försöker vi överleva fram till läggdags. Ja, det är en kamp - i alla fall vissa dagar. Barnen är trötta och det händer att lillebror börjar gråta på fsk kl. tre och slutar när han somnar halv sju med korta avbrott av tystnad under de korta stunder då han stoppar munnen full med mat.

På jobbet har vi haft fullt upp med att ro ett stort projekt i hamn. Det har gått hyffsat bra, men lite återstår innan vi anser oss klara fullt ut (och då kör nästa projekt igång)

På fritiden är det mycket kör just nu. På lördag är det kulturnatt i stan och vi sjunger traditionsenligt kl. 23 i Domkyrkan.

Dagens bästa just nu: När Felix kryper upp i mitt knä vid frukostbordet och delar filtallrik med mig. En sked till Felle, två skedar till mamma!

att klippa navelsträngen

Innan jag fick barn trodde jag att navelsträngen klipptes en gång, vid barnets födelse. Nu har jag lärt mig att det sker vid många tillfällen i en mammas liv. Det är alla de tillfällen som är en första gång för barnet, som inkluderar någon typ av separation och där mamman tar det hårdare än barnet.

Att börja på förskola är ett av alla dessa tillfällen. Och jag lovar att det fanns en baktanke med varför Andreas fick skola in Malva. Från början var det meningen att han skulle skola in Felix också, men nu blev det inte så.

Vår förskola har inskolning som är föräldraledd. Det innebär att en förälder är med barnet mellan 9-14 i tre dagar. Fjärde dagen lämnas barnet ensamt 9-12 och sover hemma, femte dagen lämnas barnet 9-14 och sover på fsk. Dag 6-8 går barnet 9-14 och föräldern ska finnas tillgänglig på telefon och sen är inskolningen klar. Fjärde dagen när jag skulle lämna honom för första gången gick det jättebra. Jag fick en puss och en kram och så gick jag. Felix grät inte, men det gjorde mamman. Utom synhåll för barn och personal, och jag vet egentligen inte varför. Men plötsligt blev det så tydligt att den här fasen i vårt liv är över. Den föräldralediga fasen, när en av oss föräldrar är hemma på heltid.

Nu lämnar A båda barnen på Malvas avdelning där de äter frukost och Felix är lyrisk, för han får vara med de stora grabbarna! Min lilla kille har blivit så stor!

Kolmården

I brist på gemensam semester bestämde vi oss för att spendera en helg tillsammans i Kolmården. Våra vänner B och U bokade in oss på Vildmarkshotellet. Vi åkte tidigt på lördag morgon och kom hem på söndag kväll. Lördagen bjöd på solsken, söndagen på regn. Men vi hade med oss regnkläder och stövlar till barnen så det gjorde oss inget.

Vi hade en härlig helg tillsammans med varandra och djuren. Mitt bästa minne från helgen kommer att vara när Felix mötte getterna för första gången. Först stod han bara och pekade på dem och sa oj,oj,oj, bä, bä, oj,oj, bä,bä och när vi sen gick in för att klappa dem var det nästan svårt att få med honom därifrån ;)

Malva å sin sida fick träffa favoriten Lille Skutt och Bamse. Men hon vågar inte riktigt gå fram till dem, men vi måste vara i närheten hela tiden som de visade sig i Bamses värld. Lilla hjärtat!

jag kommer igen!

Förra veckan hade jag inte så mycket att skriva om. Jag och barnen njöt av de sista dagarna av ledighet.
Nu har jag en del att skriva om, men varken ork eller tid.

Så jag kommer igen med uppdatering om helgens äventyr bland vilda djur och dagens äventyr, men det får bli en annan dag.

Hej så länge!

inspiration?... Ja, tack!

Bara skräp på TV och ensam hemma (ja, barnen är hemma, men de sover ju!) så jag tänkte att det är ju ett strålande tillfälle att fixa gästboken som jag ska ha klar till på onsdag. Men jag har ingen som helst inspiration! Så jag har googlat istället. Kolla den här sökningen -->-->. Jag blir nästan sjuk av att se allt vackert som folk gör. Jag har nästan inga stämplar och har inte lärt mig den tekniken än, men det finns ju en hel del inspiration ändå.  Så i morgon blir det nog bättre. ;)

Idag har det varit årets varmaste dag. Det sa de i alla fall på nyheterna. Eftersom det är lördag så förstod jag att det skulle vara knölfullt på alla bad i stan. Jag ville fortfarande utnyttja det vackra vädret och med Andreas borta så drog jag med mormor och morfar på långpromenad i hettan. Vi gick ner till hamnen och åt glass innan vi strosade tillbaka hemåt. Vi tog vägen om en lekpark och  barnen fick leka av sig innan vi gick hemåt för en sen lunch. Vi tillbringade eftermiddagen i mormor och morfars trädgård. Jag kan konstatera att mina barn inte gillar vattenspridaren och att det enda sättet att få dem att upp sina leksaker är om vi leker städerskor. Mysigt var det i alla fall. För tillfället åskar det, men i morgon ska det vara fint väder igen, så då åker poolen fram på Playa del casa.

inte som jag minns

Kom hem från USA i måndags, Andreas jobbade hemifrån måndag-onsdag och har sen varit in på kontoret torsdag-fredag. OJ, säger jag bara! Jag har lagt av mig på 5 månader. Plötsligt är det som om jag aldrig varit hemma ensam med två barn. Jag minns inte alls hur det var och de har båda blivit en handfull under den tiden jag varit på jobbet. Men, men, jag är snart ifatt och barnen vänjer sig snart också vid förändringen.

Jag är fortfarande jetlaggad. Hatar att byta kontinent. Det känns som evigheter innan jag är tillbaka. Idag somnade jag på soffan hemma hos mina föräldrar. Jag vaknade av att det ringde på dörren. Det är pappas födelsedag idag och det var första gästerna som kom. Tur att jag redan var ombytt och klar.

Vi var kvar en stund efter barnens läggtid och när vi väl kom hem tog det 1,5 timme för Malva att somna. Pluttan, massor av intryck, lite övertrött samt denna värme. Den är underbar dagtid, men inte lika välkommen när det är dags att sova.

underbaraste

Jag tog Malva till Leos Lekland i eftermiddags. Vi busade och hade jättekul ihop. När hon kom cyklandes tänkte jag ta ett fint kort på henne, men ju fler gånger jag bad henne le, desto värre blev grimaserna ;o)

I bollhavet bad jag henne ta ett kort på mig, inte mästerfotografen direkt...

men kul hade vi!!!!

Up With People 20 år senare

Året var 1993 och jag landade i Denver, Colorado för att inleda det mest intensiva, utmanande och självutvecklande året i mitt liv. Jag var 20 år gammal och hade ingen aning om hur hårt och tufft livet kan vara. Under året juli 1993-juli 1994 reste jag runt med 150 andra ungdomar från 21 olika länder. Vi bodde i värdfamiljer, och sjöng och dansade oss fram. (jag sjöng mycket mer än jag dansade) Up With People håller fortfarande på och ger unga människor chansen att göra sitt livs resa.

I år är det alltså 20 år sen jag reste och lika många år sen som jag såg mina vänner som jag reste med. Up With People Alumni Association ordnar återträffar vart femte år och i år var det alltså vår tur för 20-års återträff. Jag har inte varit på någon av de andra, så det var väldigt spännande att komma iväg vill jag lova.

Höjdpunkter från resan:
Uppgradering från ekonomi till businessclass på resan mellan London och Chicago (YES!!!)
Ökenmuséet i Tucson. Otroligt vackert med alla kaktusar och alla djur som faktiskt lever där.
En träff med min bror och svägerska! (önskar så att de bodde på den här sidan Atlanten så vi kunde ses liiite oftare)
Att efter 19 år få träffa ett tjugotal av de underbara människor som jag spenderade ett helt år med. Att prata, bada i poolen, festa med dem. Att minnas och skapa nya minnen.

Hemma igen!

Resan hem tog 21 timmar. Jag är trött. Så mycket mer tänker jag inte skriva idag. Det får bli någon annan dag.

Dagens bästa var i alla fall kramarna från Malva när jag kom hem. Vi kramades hela kvällen. Underbara unge!

Framme!

Sitter i sängen på hotellet. Borde sova men jag väljer att skriva en rad här i stället ;)
Note to my self: Flyg Business class så ofta du kan. Service är så mycket bättre och sätena så mycket skönare! (jag blev uppgraderad på Heathrow - den tackar vi för)
Note 2: När man åker till USA kommer man fram samma datum som man åker. Dvs det är dumt att boka rum från den 24:e när man kommer in den 23:e. (det löste sig dock snabbt o smidigt)

Nu: sova så jag är någorlunda pigg när jag ska träffa alla mina vänner i morgon.

Glass i stora lass och premiär

Jag lyckades få med mig familjen till ESC idag. Lunch på IKEA, lek på barnens IKEA och efter det vågade sig Malva in i "Småland". Eller hon har nog länge vågat gå dit, men i har haft ett litet problem med stämpeln på handen. Idag stod hon tålmodigt i kö, fastän vi först fick höra att det skulle ta 30 minuter, men sen gick det snabbare och hon fick komma in. Idag var det inga som helst problem med stämpeln och det var en överlycklig tjej som gick in på Småland.

Vi andra gick och åt glass till Felix stora glädje. Den ungen älskar verkligen glass!

Vi hann med en sväng inne på IKEAs lampavdelning innan vi hämtade Malva. Så när jag är tillbaka från min lilla resa så ska jag ÄNTLIGEN få en taklampa i sovrummet!

Jag har även chockat Andreas med att vara klar med min packning långt före 24.00 så nu sitter vi och kollar på ett par avsnitt av "Orange is the new black" innan det är sovdags.

Jag är väldigt förväntansfull inför den kommande veckan. Dels ska jag få träffa massor av folk jag inte sett på 20 år, men jag ska även hänga med min bror på lördag eftermiddag. Det slår nästan allt annat!

Packning och resfeber...

Jag ska ut och resa. Alldeles ensam, utan make och gulliganer, och jag ska resa långt. Ända till Tuscson i Arizona. Jag ska på återträff med Up With People, och träffa vänner jag inte sett på 20 år. Först tänkte jag att Andreas och barnen skulle få följa med, men det är en ganska kort intensiv resa, Tucson ligger i öknen alltså går det knappt att vara ute på dagarna och de andra barnen som kommer att vara där pratar ev. engelska men inte svenska vilket gör att det inte blir så lätt för dem att kommunicera med andra. Dessutom kommer jag att vara upptagen med att umgås med mina vänner och kommer inte att ha så mycket tid att bry mig om familjen. Så vi bestämde att jag åker själv.

Så nu planerar jag packning och funderar på vad jag behöver ha med mig. Återträffen är sammanlagt 4 dagar och så går det åt två dagar till att resa. Så egentligen behöver jag inte så jättemycket packning, men jag kämpar fortfarande med att lära mig att packa lätt!

Här hemma har vi njutit av det vackra vädret, och gemensam ledighet. Andreas går mot sin sista vecka som föräldraledig, och sen tar jag över. Det är mindre än en månad kvar innan Felix ska skolas in. Men den dagen den sorgen. Nu njuter vi av den svenska sommaren!!!

Vi ska ut och resa!

F blir två i november, och då börjar vi betala för honom när vi ska ut och resa. Så vi bestämde oss för att boka en resa innan hans två-årsdag. Nu är det bokat och klart. Egypten igen. För att det är så underbart, varmt, bra service, lyxiga hotell, all inclusive och underbar snorkling.

Så överst på min önskelista inför min födelsedag skriver jag nu upp:
1. ett asbra cyklop och snorkel.
2. högtalare till min telefon så jag an poppa musik.

Så här kommer vi att bo:

bilderna är stulna från Ving.se