Dag 28: Första av många sista

Idag är det sista dagen på vecka 4. Det går fortfarande över förväntan bra. Motivationen är på topp och det var inga som helst problem att tacka nej till fika idag när vi var och grattade W på 10-års dagen. Eller rättare sagt. Det är ju ingen fråga om att tacka nej. Jag äter ju helt enkelt inte, så varför skulle jag fika? Bullarna såg visserligen ut att vara "to die for" och A bekräftade att de var super, men jag vet vart receptet finns, så jag kan ju baka egna till sen när jag väljer att äta. Jag jobbar på det just nu. Att lära min vanehjärna att jag inte tackar nej och försakar en massa gott här i livet, utan jag väljer att äta eller att inte äta. Jag ska minsann ta kontroll över matmonstret på min vänstra axel och inte låta monstret styra mitt liv. Hädanefter är det jag som bestämmer och väljer. Ingen annan. Förresten så måste jag få säga att thé finns i så många olika underbara smaker. Och man känner verkligen smaken och kan njuta av den ordentligt om man inte äter en massa annat samtidigt. Så vem vet, jag kanske blir thé-konässör på köpet!

I helgen har jag haft på mig min älskade jeans-kjol. Jag köpte den på våren 2008 och jag tog i lite när jag valde storlek, med baktanken om att jag skulle få plats med den då ännu hemliga gravidmagen. Jag mer eller mindre bodde i kjolen sommaren och hösten 2008 och den har använts flitigt under 2009 med. Men nu är det slut. Jag kan numera dra på och av kjolen utan att knäppa upp den, så något kilo till och den hänger inte ens kvar på höfterna. Det är bara att inse att det är tack och bock. Det första klädesplagget (av många) som jag krymper ur. Så det är med sorgblandad glädje som jag lägger kjolen i lådan för "För stora kläder - sälj eller ge bort".

Imorgon börjar femte veckan, och som vanligt inleds den med vägning. Känns dock inte lika spännande som tidigare veckor, för det känns inte som att jag tappat fullt lika mycket den här veckan som tidigare. Vi får se i morgon. Förhoppningsvis är min känsla fel. För att vara nöjd bör vågen visa minus 2 kilo, minst. Annars är jag inte nöjd med resultatet. Den som väntar på något gott....

Här kommer en bild på bullarna jag ska bjuda på nästa gång du kommer hem till mig och jag har bakat J

jag tävlar

Jag är med på på en tävling hos Agnes där jag kan vinna ett namnhalsband. Du kan också delta. Klicka här

Dag 27: drömtydning, tack!

Jag vet inte om jag har så mycket att skriva om egentligen. Vi var på kalas idag. Det bjöds både på varmkorv efter pulkaåkningen och fika inne efter det. En korv med bröd hade ju varit lite mumsigt ute i kylan, men fikat suktade jag faktiskt inte alls efter. Undrar om jag kan fortsätta att känna så här även sen när börjar äta. Det är en ganska skön känsla att sitta nöjd med en kopp thé istället för att sukta efter kakor och tårta. Hoppas kan vi ju alltid. 

I natt drömde jag att jag fuskade. Jag åt mat och ett par godisbitar. Jag minns inte längre varför jag åt dem, men jag minns att jag i drömmen undrade hur många godisbitar jag kunde äta innan jag kom ur ketos. I verkligheten tänker jag inte ens på det. Så slutsatsen jag kan dra av det hela är att mitt undermedvetna sörjer maten/godiset mer än mitt medvetna. 

Dag 25: snö och ännu mera snö!

Jag fattar inte varför det behöver ösa ner sådant. Och inte kan jag ringa och klaga hos någon heller. Vädret styr vi ju inte över. Resultatet av gårdagens och nattens snöande ledde till att jag skottade i nära 2 timmar. Ja, de är ju så att eftersom jag är föräldraledig så är jag ju hemma om dagarna. Så då faller det liksom på min lott att skyffla bort det vita monstret. Jag hatar verkligen att skotta snö. Det finns inga ord för hur mycket jag ogillar att skotta. Det absolut värsta är att det numera är så mycket snö runt vår infart att jag inte har så mycket plats att lägga snön som jag skottar bort. Idag tittade jag på snön efter att jag skottat bort hälften, och blev nästan gråtfärdig. Jag var sekunder ifrån att gå in och boka en resa till något varmare ställe. Jag börjar ju inte jobba förrän vid påsk, så fram till dess skulle jag ju kunna vara borta.

Efter att jag skottat klart, var jag helt slut. Funderade ett tag på att avboka träningen i kväll, men så pratade jag med mamma och vi bestämde oss för att träna trots allt. Det är ju så, att det är segt att ta sig dig, men åh vad bra det känns efteråt. Så även idag.

Belöningen för ett gott dagsverke var ett bad, med en väldoftande oljebrus, som A gav mig i present förut. Inte illa det heller. I mitt gamla liv hade belöningen bestått av choklad. Gärna en hel 100 grammare. Nu blev det bad och en halvliter vatten istället. Minst lika bra, och jag saknar faktiskt inte chokladen. Inte för stunden i alla fall!

Dag 24: Bio

Vi var på bio igår, A och jag. M var hemma och sov. Morfar var snäll och höll ett vakande öga på henne. Vi såg Avatar. Bra film. Men det är ju inte filmen jag ska skriva om utan hur jag upplevde att gå på bio när jag inte äter. jag går på bio sällan. Så då brukar jag unna mig godis. Inte igår dock. Det är fascinerande att luktsinnet blir så mycket bättre när jag inte äter. Det luktade popcorn och chips och godis. Mums. Men jag överlevde utan större svårigheter. Men ibland så sköljde det över mig. JAG VILL HA POPCORN!!!!! Så nästa gång jag går på bio, så ska jag unna mig en STOR låda med popcorn. Det känns ganska säkert att lova mig själv det. Bio för mig händer ca 1 gång om året, och då kan man ju få unna sig poppisar, även i det nya livet. J

Dag 22: vägning nr 3

Ja, det är väl vägningen som är det stora som hänt idag. 2,6 kg blev det denna vecka. Jag är nöjd. Men visst hade det varit roligt med ytterligare 4 hekto. Men jag misströstar inte. Så länge jag går ner runt 2 kilo i veckan är jag glad. Gärna runt 2 kilo och lite mer J. Det innebär att min total nu är -7,6 kilo. På tre veckor!

Vi hade första gruppträffen idag. 12 stycken kvinnor i olika åldrar med olika mycket att gå ner. Jag tror och hoppas att vi kommer att kunna stötta varandra under de veckor som vi ska rasa i vikt. Något jag funderade på är om det finns någon statistik på hur många som börjar en sådan här grupp som faktiskt fullföljer och går klart hela programmet och om de lyckas nå sina mål.  En sak vet jag i alla fall. Jag är en av dem som SKA lyckas!

Dag 21: tre veckor!

Idag är det sista dagen på tredje veckan. Helt otroligt. Det går väldigt fort  när man ser det så här i backspegeln. Förhoppningsvis så känns de resterande veckorna lika bra. Måste erkänna att jag faktiskt glömde en påse igår. Vet inte riktigt hur det gick till. Vi klev ju upp ganska sent, och jag valde att inte shaka när vi var iväg och åkte pulka. När vi kom hem så tog jag shake nr 2 vid 4-5 tiden. Sen bara rann tiden iväg. När jag kom på att jag bara ätit två gånger var klockan tjugo i tolv, och bara tanken på att dricka något annat än vatten fick mig att må illa. Så jag valde att lägga mig ändå. Jag vet, det är urdumt att hoppa över något mål, när jag dessutom får i mig så lite så att det precis täcker dagsbehovet av vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater, fett och vad det nu mer är som behövs för att överleva. Men nu är det som det är. En gång är ingen gång och jag överlever säkert utan några men, om det inte händer igen. Och det ska det inte göra! Det måste jag lova mig själv.

Idag spenderade jag dagen tillsammans med M hemma hos bästa Å och hennes tre barn och en kompis. 4 barn som låter som barn gör mest. M och jag är väl inte riktigt vana, så lite trötta i öronen var vi nog när vi kom hem. Det var så himla trevligt. Det borde vara alla förunnat att ha en bästa vän. Allt känns så naturligt och enkelt. Det behövs inte vara superstädat och fixat och 7 sorters kakor till kaffet eller så. Att bara vara tillsammans en dag. Underbart. Måste se till att vi kan göra om det. Det roligaste är att hennes yngsta bara är ½ år äldre än M, så de kommer att leka jättebra ihop om något år J.

Köpte Yogi-thé med chokladsmak idag. Enligt H skulle det vara så gott och smaka precis som varm choklad. Jag fick provsmaka en kopp lakritsthé av henne i går. Men inget av dem föll mig i smaken tyvärr. Så jag tror att jag lämnar över resten av förpackningen till H i morgon när vi har första gruppträffen.

Ser fram mot vägning i morgon. Det är ju spännande att se resultatet!

Dag 20: Pulka

Idag var vi hemma hos T och H och tvillingarna och åkte pulka. Vi började med att grilla korv ute (fast vi* åt den inne). Sen drog vi på oss alla vinterkläder och så ut i backen bakom deras hus. Den var ganska hög, med tanke på att M bara är 1. Men A drog upp pulkan medan jag stod nere i backen och tog emot. Svisch sa det och ner kom hon. När jag såg hennes ansiktsuttryck så tänkte jag först att hon log på grund av vinddraget. Men när jag kom fram till henne så hörde jag hur hon skrattade. Så vi drog upp henne och lät henne åka igen och igen. Vissa gånger skrattade hon så att hon nästan kiknade. Japp - pulka var en hit vill jag lova. Vi är bjuda på 4-års kalas hos tvillingarna i pulkabacken om en vecka. Om M bara visste vad det innebär så skulle hon längta hela veckan tror jag!

Att gå upp för backen dragandes på en pulka var inte det lättaste, men man förbränner säkert en hel del kalorier på det och sånt gillar ju jag J

*vi och vi, jag och H åt minsann inga korvar. Vi shakar ju!

Dag 19: tugga

Jag har varit sugen i dag! Järnvilja har det krävts för att inte äta. Jag vill tugga!!! Jag har varit sugen på något sen vi kom hem från ÖF idag. När M vaknade, var det dags för mellis, och idag gjorde jag i ordning smörgås till henne. Jag säger bara en sak: BRÖÖÖÖD. Dagens bantningscraving är ljust bröd med smör och ost. Jag får nöja mig med några bilder J

Dag 18: Tack, men nej tack

Jag mår så himla bra! Jag måste bara få skriva det. Jag är motiverad, shakerna, även de smaker som jag inte jublar över, glider ner tre gånger om dagen utan problem. Jag dricker vatten så att jag är otörstig och ohungrig. Kilona rasar och livet leker helt enkelt.
Men så träffar man någon som vet bäst. Alla känner någon som… min syrras killes brorsas jobbarkompis fick problem. Bla bla bla. Jag vill inte höra!!! Det finns alltid människor som ska se det negativa i allt.

–Är det inte lite väl extremt att inte äta alls? Jo, det kanske det är, men det funkar för mig. Att äta mig ner i vikt har jag försökt med i 20 år utan tillräckligt resultat.
– Klart att det är lätt att gå ner i vikt när man inte äter! NEJ, det är inte lätt. Jag VILL självklart äta, men jag väljer att göra det här i ett tiotal veckor i mitt liv, för att slippa vara överviktig i resten av det.
–Men du är ju inte så tjock! Tack, men jo, jag är tjock.

Och så väntar jag bara på:
-Men hur mycket mer ska du gå ner egentligen? Nu är du ju så smal och fin, räcker det inte snart? Nej, det räcker inte förrän jag har nått mitt mål. Målet är realistiskt. Jag vill inte vara överviktig, jag vill inte vara underviktig. Jag vill vara normalviktig.

Det som fascinerar mig mest är att de flesta som har negativa åsikter är människor som är normalviktiga, som inte har haft viktproblem. Jovisst. Många pendlar lite upp och ner i vikt. Man går upp över julen och jobbar bort det under årets första veckor. Men det är inte att ha ett problem anser jag. Det är som om en ickerökare skulle ge råd till en rökare och säga att det inte är svårt att sluta röka, eller att en metod är lättare än någon annan. Har man inte varit där vet man faktiskt inte hur det är!

Jag har bestämt mig. Jag måste få göra det på mitt sätt. Jag har bestämt mig för att gå ner i vikt och att lyssna på kroppen så att jag mår bra. Skulle jag inte må bra av det här så slutar jag. Men jag mår bra, och jag fortsätter.

Så om du läser det här och är orolig på riktigt, för att jag verkar må dåligt av min kur – prata med mig. Annars uppskattar jag ett och annat uppmuntrande ord.

Till er därute som frågar, är nyfikna, peppar och säger grattis när kilona försvinner. TACK ni är guld värda och gör min resa lite lättare.

Dag 16: Snö

Det funkar bra nu. Jag känner mig motiverad och peppad. Åt lunch med K idag, eller rättare sagt, hon åt lunch och jag matade M. Jag drack en kopp svart kaffe och två glas vatten. Men det funkade ju bra. Efter att vi ätit så uträttade jag en del ärenden. M behövde en ny mössa och jag köpte ett linne och strumpbyxor på Gina Tricot. Det fanns en del fina grejer på rean på KappAhl och en hel del fint nyinkommet till våren, men jag kan ju omöjligt veta vilken storlek jag hamnar på, så det är bara att avvakta lite med klädinköpen. Ett par pyjamasbyxor i 42/44 unnade jag mig i alla fall. Dels ska pyjamasbyxor vara lite stora och dels är det ingen som kommer att se mig i dem, förutom A, så det gör inget om de är lite säckiga. M fick en fin röd mössa som går ner över öronen. Vi har samma problem hon och jag. Mössor av modell toppluvor åker upp och lämnar öronen bara. Kallt blir det!

De föll snö igår kväll och i natt. Det finns få saker som jag ogillar så mycket som att skotta. Men eftersom det är jag som är hemma på dagarna, så faller det liksom på min lott att skotta bort eländet. Lite roligare blev det när jag upptäckte att snöskottning finns med som aktivitet på min Xtra-sida, där jag varje dag registrerar alla intag i mat och allt jag rör mig. Plötsligt fick snöskottningen lite mera funktion än att bara vara just skottning. Det gjorde mig glad. Lägger man sedan till 45 minuters promenad hem från stan så blir det inte så illa alls!

Dag 15: Vägning nr 2

Gårdagen var ett enda stort kalas. Det är ju bara en gång i livet man blir ett. Jag måste bara få berätta att det är en liten partydrottning till dotter jag har (bara att inse att jag får lämna över kronan). De första gästerna ringde på dörren kl. 10.15 och de sista gick strax efter 17.30. Allt ståhej gjorde att förmiddagssömn och eftermiddagssömn blev ca 30 minuter vardera, mycket kortare än vad hon är van vid. Inte en ledsen min på hela dagen! Min lilla guldklimp sken som en sol hela dagen. Det kan man kalla födelsedagsbarn med klass. För egen del kan jag bara konstatera att det var mycket lättare att hoppa över fika än vad jag trodde att det skulle vara. Dels kan det bero på att jag bakade hela lördagen och var ganska trött på åsynen av fikabröd, men det kan också bero på att jag inte har något sötsug alls just nu.

Idag tog vi det väldigt lugnt. Inte ens en promenad gick vi ut på. Däremot gick jag och tränade ikväll. Ett fettförbränningspass. Det var jättekul och alldeles lagom kämpigt. Liite för jobbigt för att jag skulle orka hålla samma höga tempo hela tiden. Men det innebär ju att jag kommer att märka när jag blir starkare. Hade turen att en av viktcoacherna var kvar när jag kom, så jag fick tillfälle att väga mig. Det fortstätter stadigt neråt. Denna vecka landade vågen på -2,2. Fortfarande är jag jättenöjd. Insåg idag att det kommer att funka jättebra med det här lite senare passet. Vi kommer att ha gruppträffar kl. 18.30, och FF-passet börjar 19.30, så åker jag ombytt så borde jag hinna precis.

Dag 13: Kökstjänst

För ett år sedan tillbringade jag en av de ensammaste nätterna i mitt liv i en sjukhussäng. Inlagd i väntan på igångsättning. Således ägnades hela denna dag i år till att förbereda 1-års kalas, genom att baka, baka och baka. Sen lagade jag lasagne åt resten av familjen. Mina föräldrar kom hem från en utlandsvistelse idag, så jag tyckte att det inte var med än rätt att de fick lite mat i sig när de kom hem.

Att baka bullar, kakor och tårta gjorde mig ingenting. Att laga lasagnen funkade också bra. Men sen var det jobbigt. När alla inklusive lilla M satt och mumsade lasagne och vitkålssallad då var jag bra sugen på att ta lite jag med. Lasagne i alla ära, men vitkålssallad skulle jag kunna leva på. Kanske inte är en så dum idé för framtiden. Vitkål är ju både mättande och nyttigt.  

Dag 11: smitning

I dag var jag med M på ett-års kontroll. Allt gick jättebra, doktorn kollade inte så mycket eftersom vi var på barnmottagningen i måndags. Sen fick hon sina sprutor. Så jag är beredd på en natt med feber och lite sömn. På första omgången spruta reagerade hon inte alls. På andra omgången fick hon feber och grät ett par timmar mitt i natten. Så vi får väl se hur hon reagerar denna gången.

Och så till mig. Nu har jag shaker i alla smaker. Jordgubb såg jag fram emot. Tyvärr motsvarade den inte mina förväntningar. Men jag ska försöka få i mig de resterande 6 påsarna. Jag har konstaterat att om jag ska klara av att bara leva på shaker i ett tiotal veckor, så måste jag variera smakerna. Annars kommer jag att tröttna på allt och vad ska jag då "äta". Så jag kämpar på även med de mindre goda smakerna.

Jag är iskall om händerna och vet inte riktigt hur jag ska bli varm om dem. Att ha vantar inomhus funkar liksom inte. Tycker lite synd om M när jag ska byta på henne. Hon är så varm och gó och så kommer hennes mamma med istappar till fingrar.

Jag avbokade träningen idag. Jag orkade helt enkelt inte bylsa på M alla hennes kläder och släpa iväg det stackars barnet idag igen. Nästa vecka är morfar hemma igen, och kan vara barnvakt när jag tränar. Däremot promenerade jag den långa vägen hem från stan, så helt motionsfri är jag inte idag.

Dagens sug: I natt drömde jag att jag åt godis. Och hoppades att det inte skulle märkas på vågen. Jag körde med ursäktsklassikern "om ingen ser så går jag inte upp i vikt". Som tur är gjorde inte detta att jag är mer sugen på godis än förut.  Fördelen för mig när jag gör denna extrema diet är att allt sötsug försvinner. Det jag går och trånar efter är nyttigare saker. Grillad kyckling, grönsaker. Mat helt enkelt. Det båda gott för framtiden!

Dag 10 Näsan

Det händer väl inte så mycket på viktminskningsfronten som är värt att skriva om. Dagarna flyter på det är svårt att få i sig allt vatten alla dagar, men så länge jag mår bra så kan jag ju inte klaga. En sak jag tycker är lite märklig är att jag känner dofter mycket bättre än förut (ungefär som när jag var gravid, vilket jag inte är nu). När A har ätit vitlök till lunch känner jag det till och med dagen efter. Det brukar jag inte göra, och lukten brukar inte besvära mig men det gör den nu. Idag på körövningen anade jag lukten av salami. Skulle kunna göra väldigt mycket för att äta en nybakad brödbit med salami på i detta ögonblick…

Dag 9 första vägningen

Idag hade det kommit mera "mat" så jag fyllde på förråden och köpte för 2 veckor. Tänkte att det är bra att ha hemma ifall att. Dessutom vägde jag mig idag. På en och en halv vecka har jag gått ner 2,8 kg. Jag är supernöjd! 

Dag 8 läkarbesök med M

Idag var jag med M till doktorn. Hon höll med om att M är lite sen i motoriken och kommer att skriva en remiss till sjukgymnasten. Där ska vi få lära oss övningar så att vi kan leka fram träningen. Återbesök om 3 månader.

Måndag är min träningsdag. Så det var bara att klä på M alla kläderna och åka bil igen. Det ska bli skönt när mamma och pappa kommer tillbaka hem från semestern, då behöver inte M följa med till gymmet mer. Men även idag var hon som en liten ängel. Hon försökte ta av hörselkåporna en gång, men jag satte tillbaka dem och sen fick de sitta kvar.

Ett litet moln på himlen är att ”maten” är slut. Jag kunde inte köpa mer pulver, för det finns inte mer hemma just nu. Bittert, men som tur är så fanns det några flaskor kvar av färdigblandad melon/passionsshake. Jag köpte sex stycken, då har jag mat för två dagar, och det ska komma mer påsar i morgon.

Dag 7, Första veckan är avklarad!

Det har gått en vecka! Jag känner mig jätteduktig. Tittar jag tillbaka på min vecka så ska jag erkänna att jag slarvat lite med vattnet (tyvärr kanske jag ska tillägga). Ska bli skärpning på det. Måste komma på något bra system för att få i mig minst tre liter om dagen. Ett tips ur programmet är att jag ska dricka ett glas före och ett glas efter varje VLCD-påse. Tar jag då falcon-glasen på 0,25 så är jag ju uppe i 1,5 liter vatten på ett nafs. Då är det ju lika mycket till som behövs, och det borde gå utan större problem. Har konstaterat under den här veckan att de varma sopporna är svåra för mig. Jag satsar på de kalla shakerna istället. Ska köpa nya i morgon när jag tränar.

Det andra som hade kunnat förbättrats är vardagsmotionen. Programmet rekommenderar en 20 minuters promenad varje dag. Men när det är närmare 20 minusgrader då ids jag inte gå ut. Det gör ju ont i lungorna på mig, så jag kan helt enkelt inte ta med M ut. Att gå ut själv när A kommit hem gillar jag inte. Då är det mörkt och kylan känns ännu värre. Nej, jag tar upp promenaderna när det är något varmare.

Det är så kallt ute just nu, och det hjälper inte en stackars bantare som fryser. Mitt knep för att hålla värmen på kvällarna är att dricka varmt. Känner inte att jag kan bälja i mig thé, eftersom det ofta är vätskedrivande. Men en ny favorit är varmt citronvatten. Jag kokar vatten och häller upp på termos. Sen har jag i en eller två skivor citron. Voila!

Dag 6: lördag den 9 januari 2010

Första veckan är snart slut. Det har gått riktigt bra måste jag säga. Det enda jag kan säga som inte är så bra är att när jag inte får äta, så dippar mitt humör. Jag får kämpa på för att vara glad och trevlig. När vi är ute bland folk så är det inte så kämpigt, men jag får anstränga mig för att inte vara för gnällig på A. Känner att jag irriterar mig på småsaker, vilket ju inte är bra i det långa loppet. Men förhoppningsvis så blir det inte så illa eftersom jag är medveten om det och försöker skärpa mig.

Vi var på dop idag. Med tillhörande dopkaffe efteråt. Det här supermumsiga fikabordet tackade jag nej till.

Jag drack en slät kopp kaffe istället. På vägen hem erkände jag för A att det faktiskt är lättare att säga nej tack till allt, än att försöka välja en sak som jag får äta. Så det kanske får bli så i framtiden, att jag hoppar över helt?

Dag 5: fredag den 8 januari 2010

Vaknade sent idag. Eller jag vaknade av att A sa hej då och pussade mig. Han var på väg till jobbet och klockan var strax före åtta. Jag skulle bara morna mig lite, och vaknade av M vid halv tio. Förmiddagen spenderades för min del i telefon med E. Jättekul att prata med henne även om ämnet var tungt. Synd att det är sådana avstånd i detta land. Ibland önskar jag att jag bodde nära alla jag känner, så man bara kunde åka över och ta en kopp kaffe.

Efter att M sovit på förmiddagen hoppade vi in i bilen (eller hoppa är väl fel ord, M hoppar ingenstans utan får ju bäras och lyftas överallt). Vi for hem till E och H för fika och lekstund. Inte för att barnen leker så mycket med varandra, utan mer bredvid, men det märks att de tycker det är kul med andra människor i samma storlek. De har flyttat till ett jättefint hus som de byggt själva och jag förstår att de är nöjda. E har precis börjat med VV så det var skönt att inte behöva förklara att jag inte ville ha någon bulle till fikat. Däremot fick jag ett jättegott jordgubbsté som jag ska skriva upp på min inköpslista. Blev lite avis på deras kyl/frys. Dels är det så snyggt med rostfritt och så hade de en kran för vanligt vatten och en kran för kolsyrat vatten. Me like, me want. Kanske i en framtid någon gång när jag vunnit på lotto och vi har råd att göra om köket. Eller i alla fall när vi sparat ihop till ett nytt kök.

Vi kom hem samtidigt som A. Nu sitter de och äter middag, eller M äter middag. Jag har fortfarande en påse kvar att få i mig och sen är det ett par liter vatten till som gäller innan dagen är över. Funderar på om jag inte ska sätta mig på motionscykeln en veva också. Kan ju passa på när vi tittar på tv ikväll. 30 minuter är inte så lång tid, men oj vad stolt jag kommer att vara över mig själv! (om det nu blir av vill säga)

Allmäntillstånd: Bra, jag känner mig inte särskilt hungrig eller trött, men mina fingrar är som istappar och jag FRYSER!!!! Det är 20 grader varmt inomhus och jag fryser trots t-shirt och långärmat. Ska nog dra på mig en varmare tröja och dricka varmt vatten. Thé i all ära, men det är ju lite vätskedrivande också. Men varmt citronvatten tror jag är en höjdare som temperatur- booster.

Dag 4: torsdag den 7 januari 2010

Finns inte så mycket kul att skriva om idag egentligen. Var och tränade tillsammans med H. Det gick bra, trots att jag inte ätit någon fast föda sedan i måndags. M var så snäll där hon satt i sin sulky. Lite smidigare att ha henne där än på golvet konstaterade jag. Idag var ljudvolymen högre på musiken, så hennes hörselkåpor åkte på. Önskar att jag hade haft en kamera med mig för hon var så söt där hon satt med sin Tummen-skallra och log. Hon är så snäll att ha att göra med så det är nästan pinsamt.

På eftermiddagen hade jag planerat in ett besök på ÖF, men dels sov M bort tiden lite, och dels är det så kallt att jag inte orkade bylta på oss alla kläder. Det innebar att det tyvärr inte blev någon promenad för min del, men det är faktiskt midvinter och -15 grader. Någon måtta får det vara på galenskaperna. (Japp, världsmästare på ursäkter, jag vet!)

Borde ha lyssnat på min CD-skiva med mental träning, men det har inte blivit av. Sätter det som en uppgift för mig själv. I morgon, lördag, söndag och måndag MÅSTE jag lyssna. Det är ju en del i programmet och ska ju hjälpa mig att stå ut, gå ner i vikt och sen behålla vikten.

L ringde på kvällen och vi pratade en hel del ekonomi. Jag är så imponerad av hur hon får pengarna att räcka till! Det var ett långt samtal och avslutades med att vi bestämde att vi ska åka och hälsa på dem i vår/sommar. Det var så himla länge sen vi sågs.

Att prata i telefon är stillasittande, men man kan dricka mycket vatten. Vattentotalen för dagen landar på 4 liter. Inte illa pinkat vill jag lova!

Dag 3: Onsdag den 6 januari 2010

Idag blev det blåbärshake till frukost. Ok smak. När det börjar ta emot att äta shakerna så funderar jag skarpt på att blanda blåbär och vanilj (paj och sås. Gott!) eller blåbär och jordgubb (Drottningblandning) ja, jag kommer nog att hitta fantasifulla blandningar för att klara av de veckor som är framför mig. För tillfället så är det faktiskt det som känns jobbigast, att jag har så svårt för ”maten”. Att inte äta riktig mat är inte så farligt. Tycker att det funkar hyfsat bra med vattnet också och inte är jag särskilt sugen på något. Har inte börjat sakna att tugga ännu.

Idag blev det nog på gränsen till för lite vatten. Sjöng konsert i Sala med kören, och det är ju ändå en halvtimmes resväg dit, lägg så till tiden för att hämta upp mina medresenärer. Så jag vågade inte dricka så mycket på eftermiddan. Kan ju inte smita undan för att gå på toaletten mitt i konsert. För kissar gör jag! Känns som att det kommer litervis (vilket det förmodligen gör också, i alla fall sammanlagt på en dag). Blev upphämtad vid kvart i tre och kom hem runt halv nio. Så det blev lite kaffe under fikapausen och sen drack jag en halvliter på väg hem. Väl hemkommen var det dags för middag. Sparrissoppa, min favorit bland de varma sopporna. Har fått i mig ungefär en halvliter till under kvällens lopp, så runt tre liter totalt. Det borde vara godkänt så här i början av första veckan.

I morgon ska jag träna mitt första pass utan mat. Eller, egentligen var ju mitt första pass i måndags, men då hade jag ju ätit dagarna innan, så kolhydratdepåerna var välfyllda. Får se om det känns annorlunda imorgon. Nästa vägning är på tisdag. Nyfiken på hur det kommer att se ut på vågen. Minus blir det i alla fall, det vet jag med säkerhet eftersom jag inte kunde låta bli att tjuvväga mig på vågen hemma i morse. Men vågen på XtraVaganza mäter ju även kroppsfett och vätska så det blir ju fler siffror att jämföra med.

Dag 2: Tisdag den 5 januari

Fick lite sovmorgon idag. Jag är lite tröttare än vanligt, men jag tror inte att det har så mycket med Xtra att göra, utan nog mer så att jag egentligen borde gå i ide under vintern. M vaknade i natt vid 01.20, så det kan ju göra sitt till. Men hon somnade om ganska fort. I alla fall så fick jag sova till strax före halv 9 i morse. Inte illa alls. Har hunnit dricka ett glas vatten medan M fick sin frukost. Sen gick jag för att hämta tidningen, och så fastnade jag vid datorn, fast jag egentligen borde få i mig frukost. Idag är det persiko-shake på frukostmenyn. Låter spännande. Min erfarenhet av saker som smakar persika rent allmänt är att de antingen är väldigt goda eller väldigt äckliga. Jag får återkomma gällande denna shake.

Persika var inte så farligt som jag befarade, däremot kan jag väl inte säga att den var supergod heller. Men ner gick den. För mig finns det tyvärr inget njutningsmoment i dessa shaker och soppor. Inte som när jag äter mat. Det är bara strikt överlevnad och inget annat. För min del handlar det om att stjälpa i mig drycken så fort som möjligt. Gott i den bemärkelsen är det inte, och i mina svaga stunder funderar jag på om inte en strikt vattendiet vore enklare. Men medvetandet säger att så inte är fallet. Att svälta sig genom att bara dricka vatten är ingen bra idé alls. Så vi fortsätter med soppor och shaker. Som belöning efteråt och för att ta bort eftersmaken av mjölk unnar jag mig en kopp thé. Funderar på om jag ska investera i lite roliga thésorter nästa gång jag är på stan…

Lunch: kan bara konstatera att svampsoppan var värst hittills. Jag köpte sammanlagt tre stycken, och har såldes två kvar. Först tänkte jag lägga undan dem och byta till någon annan smak, men konstaterade sen att tre är nog max vad jag får i mig, så jag behåller de två jag har kvar. Endast för att det är två mål längre från att inte klara av de andra smakerna. Som sagt det går undan numera när jag äter, tillagning och drickning tillsammans går på max 5 minuter. I mina mörka stunder har jag svårt att se hur jag ska fixa detta, men under min ljusa stunder så tänker jag att det ju inte ens är ett halvt år av hela mitt liv. Och jag vill ju så gärna! Så jag kämpar på. (undrar hur det kommer att låta om någon månad, om jag har det kämpigt nu…, men jag tror att det blir lättare när jag väl lyckas hamna i ketos. Det brukar ta mellan 3 och 5 dagar. Hoppas på 3….

Jag är hungrig!!! Har ätit min”middag” bestående av kycklingsoppa. Den var om möjligt värre än svampsoppan. Men jag ska få ner de två påsarna jag har kvar. Måste ha dem som variation, annars tröttnar jag snabbare på sparris och grönsakssopporna som ändå är okej. Klockan är 21.45 och jag har fått i mig i alla fall 3,5 liter vatten idag. Så det är ju bra. Men oj vad jag springer på toa. Har aldrig kissat sådana mängder i hela mitt liv. Men det blir förhoppningsvis bättre när kroppen vänjer sig och slutar släppa vatten. Nehej, om jag skulle ta och göra natt kanske. Då slipper jag ju känna att jag är hungrig, vatten mättar inte så bra.

Dag 1 : måndag den 4 januari 2010

Jag har precis ätit ”frukost” . Det blev en shake med vaniljsmak. Inte det godaste, men överkomlig. Den var inte lika söt som de andra shakerna jag druckit, och vaniljsmaken var lite mildare, vilket för min del betyder att den är lättare att få ner. Tar jag den inte för ofta så kommer jag att kunna dricka den ett tag.

Lunch: Sparrissoppa, som till min förvåning hade sparrisbitar i sig. I långa loppet kommer jag att tycka att den är för mjölkig i smaken. Men så här i början får den godkänt. Att sopporna är mjölkiga i smaken kommer nog att vara deras fall. Jag är inget stort fan av mjölk och har nog mjölk med som biprodukt, tex i kaffe till vardags. Så när soppor och shaker smakar för mycket mjölk leder det slutligen till att jag får kväljningskänslor. Men nog om det nu. Jag ska inte sitta här och skriva om sådant som ev kan bli negativt i framtiden, här ska tänkas positivt. Så positivt med lunchen: sparrisbitarna i soppan samt den tydliga sparrissmaken. Har hittills fått i mig inte ens en liter vatten. Inte så bra. Men jag kämpar på. Det är svårt att dricka mycket från en dag till en annan. Har ju inte hunnit bli så törstig, eller hungrig än att jag bälgar i mig vatten. Men det kommer nog. Målet idag är att dricka 3 liter förutom det som ingår i soppor och shaker. Och förutom det vatten som kommer att slinka ner i samband med att jag går och tränar senare idag. Diskuterar fortfarande med mig själv om jag ska promenera till träningen eller ta bilen… Borde ju gå för motionens skull, men å andra sidan så är det kallt och M ska med. Så vi får se.

Middag: har varit och tränat. M fick sitta på golvet bredvid vib-maskinen och lekte med sina leksaker. Funkade hur bra som helst! Kom hem samtidigt som A, så jag släppte av M och åkte sen till affären för att handla barnmat till M och frukostbröd till A. Hemkommen från affären så var det dags för middag. Grönsakssoppa stod på menyn. Det räckte med lukten för att jag skulle bestämma mig för att det behövdes lite extra kryddor. Basilika och paprika fick det bli idag. Kan konstatera att den gick ner, men grönsakssoppan är ingen stor favorit. Men jag äter den så länge den går ner, för variationens skull om inte annat.

Har fått två ögonöppnare idag. Vid ett tillfälle när jag skulle sätta mig vid datorn, sträcktes handen omedvetet mot chokladkakan som låg kvar på bordet efter helgen. I vanliga fall hade jag ätit en bit utan att ens reflektera över det. Nu stoppade jag mig själv och lade ner chokladen i godisburken. Även om inte jag äter, så gör ju A det. Nästa tillfälle var när jag lagt upp fruktpuré till efterrätt åt M. Precis innan jag slickade av skeden kom jag på mig själv. Undrar hur många gånger per dag jag stoppat ätbara saker i munnen utan att ens reflektera över det hela?
Av dagen återstår att få i sig 2 liter vatten. Jag kommer förmodligen inte att lyckas, men att dricka 3 liter på en dag, när man dagen innan knappt druckit någonting är inte så lätt. Men innan veckan är slut så kommer det att slinka ner minst 3 liter per dag. Så det så!

här är min blogg

Den här bloggen ska handla om min viktminskning. Jag väljer att gå ner i vikt med hjälp av ett program som heter XtraVaganza. Tanken bakom är att man går ner i vikt snabbt, för att sen lägga ner mycket tid på att behålla vikten. Då jag slutade röka fungerade det inte för mig att tugga tuggummi, ha plåster eller andra hjälpmedel. Det bästa var bara att helt sonika sluta röka. Tyvärr går det inte att göra på samma sätt med mat. Jag behöver ju mat för att överleva! Men att gå på helfart med Xtra är nästan som att sluta äta. Jag kommer, så länge det går, att byta ut all min mat mot tre måltider bestående av VLCD-shaker och soppor. Jag har testat liknande förut och vet att viktminskningen kommer som ett brev på posten. Jag vet också att jag efter ett tag inte mäktar med smaken av sopporna och shakerna, och får kväljningar av dem. Men det här är ett nytt märke som jag inte testat förut, så vem vet, jag kanske hittar smaker som passar mig. Mitt första delmål är att fixa det i en vecka. Jag tror att jag får ta det på veckobasis. När jag fixat det i en månad, ska jag se om jag tror att jag kan ta det på månadsbasis, eller om veckobasis. Vem vet, jag kanske halkar ner på dagar. Men huvudsaken är att ta en dag i sänder, så att det blir till veckor.

Hur ser min målbild ut? Jag vill gå ner mellan 30 och 40 kilo. Förhoppningsvis är målet nått till den 3 juli, när en god vän till mig gifter sig. Varför vill jag gå ner i vikt? Jag vill känna att jag äntligen kan ha de kläder jag vill, och inte bara de jag kommer i. Jag vill för en gångs skull i livet känna mig riktigt snygg. De första 37 åren av mitt liv har jag alltid varit överviktig. Det är viktigt för mig att bryta det nu. Inte minst för min dotters skull. Jag vill att hon ska växa upp med en normalviktig mamma, som kan ge henne en bra start i livet. Jag vill inte att hon ska få en sned bild av mitt förhållande till mat. Jag vill att mat för henne ska vara oladdat, inte belöning, inte straff, bara något man äter för att hålla sig vid liv. Jag vill att hon ska veta vad som är nyttig, hälsosam mat. Och att hon ska veta att man kan äta allt, men inte alltid! M blir ett år om ett par veckor. Så ska jag gå ner i vikt på ett ”extremt” sätt, där jag utesluter mat, så får det bli nu, innan hon är tillräckligt stor för att förstå vad det är som händer.

Mitt första hinder: Att komma igång och bara dricka/äta shaker och soppor. Min sorg under första fasen är att jag inte kommer att kunna äta tårta på M:s födelsedag. Min tröst är att jag kommer att få vara med och se när hon äter tårta för första gången. Samt att jag kommer att kunna unna mig en liiten bit tårta på alla hennes andra födelsedagar.

Jag kommer att skriva mer om mina tankar och funderingar under tidens gång. En del kommer säkert att vara upprepningar, men så är det ju med tankar, de mal och mal och upprepas, så det hoppas jag att du som läser förstår.

Just ja! Vikten, den måste ju stå med. Eller inte. Jag känner mig inte bekväm med att skriva ut vad jag väger. Så jag kommer att rapportera viktminskningen istället. Jodå, jag lovar att när jag väl kommit ner till behagligare nivåer viktmässigt, så kommer jag nog att skriva ut den också men än så länge så blir det som sagt bara minusarna som kommer att synas.

Vägdag: lördag 2 januari. Viktminskning: +-0.