I natt drömde jag att jag fuskade. Jag åt mat och ett par godisbitar. Jag minns inte längre varför jag åt dem, men jag minns att jag i drömmen undrade hur många godisbitar jag kunde äta innan jag kom ur ketos. I verkligheten tänker jag inte ens på det. Så slutsatsen jag kan dra av det hela är att mitt undermedvetna sörjer maten/godiset mer än mitt medvetna.
Jag heter Anna och lever ihop med min man och våra två barn. I den här bloggen skriver jag om sånt som är mer eller mindre viktigt för mig, livet i stort och smått. Välkommen!
2010-01-30
Dag 27: drömtydning, tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar