Idag begravde vi A:s morfar. Det var en väldigt ljus och trevlig minnesstund i kapellet. Jag sjöng Änglamark och det gick jättebra. Det enda som inte gick så bra var att M var på ett väldigt konstigt humör. Från den stund vi klev ur bilen var hon jättemammig och bara grät. Så var det hela tiden i kapellet och nästan hela middagen som vi åt efteråt. Innan vi begav oss hemåt ville A:s mamma att vi skulle åka hem till henne en stund, det blir ju inte att vi ses så ofta. Hemma hos farmor var M sig själv igen. Ända tills vi skulle hem och det inte var jag som klädde på henne. Märkligt det där hur de små reagerar och beter sig. Men det blir nog bra i morgon. Förmodligen vaknar hon som det lilla solsken hon är och lyser upp vår gråa trista morgon som vanligt.
Avslutar dagens inlägg med att säga Grattis på födelsedagen L och vila i frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar