Varda på en vardag

Den senaste tiden har det varit ganska tungt. Jag älskar mina barn och de ger massor tillbaka, men de har även en förmåga att suga massa energi. Alla har ju sätt att tanka energi och ett av mina är att umgås med mina vänner. K träffar jag ju hyffsat ofta jämfört med av mina andra vänner, men då är antingen båda barnen eller F med. Tanka energi gör jag bäst utan barn.

För någon vecka sedan bestämde K och jag att vi skulle ut och äta middag på tu man hand. Jag kände ett nästan desperat behov av att få äta mat i lugn och ro utan att behöva tillgodose någon annans behov först. Jag har längta efter denna dag så mycket att jag till och med sa till K att jag är rädd att jag har så höga förväntningar på kvällen att risken finns att det blir pannkaka av alltihop. Men det blev det inte!

K hade boka bord på restaurang Varda och vi fick ett bord för två på uteplatsen. Vi körde hela paketet, fördrink, förrätt, vin till maten, varmrätt, delade på en efterrätt och så en drink till innan vi gick hemåt. Och vad vi pratade, om allt mellan himmel och jord - både lättsamma saker varvat med skrattattacker,  som lite allvarligare ämnen och så lite skvaller. Precis så som en äkta tjejkväll ska vara! Tack K för att jag fick stjäla dig från din man, och tack för att jag får vara din vän - utan dig skulle min värld vara mycket mindre rosa och blingad!