Dag 32: Hoppas inte

Idag fick jag en rejäl dos vardagsmotion. Jag och J plogade oss fram till badet för att bada tillsammans med ÖF. Våra små hade det så bra i vagnarna, det var bara vi mammor som fick streta och dra. Vi badade i nästan en timme, M tyckte det var jättekul och dök till och med från kanten. Sen promenerade jag hem igen och M sov. Väl hemma var det dags att skotta igen. Detta evighetsgöra som jag hatar! Men det blev gjort i alla fall.

M var lite hängig och fick sitta i mitt knä medan jag slötittade på TV. Plötsligt kräks hon i mitt knä. Inte så fräsht, jag med min fobi. Men det var inte så farligt, dels är hon så liten fortfarande och dels är hon ju mitt lillhjärta, så jag överlevde.

Nu tvättar jag den andra tvätten med kräkhanddukar och hoppas att det värsta är över. M sover lugnt i sin säng. Jag håller tummarna för att det var för mycket klorvatten i magen, eller möjligtvis snor som gjorde att hon inte mådde bra. Och OM det är någon typ av magåkomma alla vinterkräket, så hoppas jag verkligen att jag slipper drabbas. Jag har ju som sagt en fobi mot detta, men jag är även rädd för att om jag blir dålig, så kommer jag nog inte att kunna dricka shaker mer, och nu när det går så bra vill jag verkligen inte avbryta kuren. Så håll tummarna för mig, snälla!