klara, färdiga, gå!

Det har ju varit på gång så länge. M har blivit modigare och modigare för varje dag. Det har varit så lite kvar för att hon ska våga släppa taget och gå. Nu verkar vi vara där! I fredags tog hon de första stapplande stegen mellan mig och mormor. Vi satt på en varsin fotpall med ca 1,5 meter emellan och M gick fram och tillbaka mellan oss. Det handlade om ett par steg, men ändå. Dock var det ju en stor trygghet att gå från mamma till mormor och lite vingligt var det allt. Men så idag hände det! M tog sin första steg helt själv från pappa till gåvagnen och från gåvagnen till mig. Yes, yes, yes!!!! Det är som att vinna högsta vinsten på lotto. Jag tvivlade aldrig på att hon skulle gå, men det är ljuvligt att det äntligen händer. Min absolut bästa julklapp någonsin är att se lyckan i hennes ögon när hon går helt för egen maskin!