Hatar mig själv när min egen klantighet och ostrukturering gör att jag far omkring i huset som ett jehu på morgonen. Tiden som vi hade gott om har plötsligt försvunnit, jag blir omotiverat stressad och fräser åt det finaste jag har. Mornar som den här är jag definitivt ingen kandidat till titeln "Världens bästa mamma". Gav henne en bamsekram och bad om ursäkt ur djupet av mitt hjärta för att jag varit dum. Hoppas att det är ursäkten som ska följa med henne idag och inte de hårda orden, som egentligen inte ens var riktade till henne.
foto: scanpix
Själv sitter jag här med en kopp kaffe och funderar på hur man gör för att bli en organiserad och lite mer harmonisk människa.
Fy, jag skickar styrkekramar till dig! Vissa morgnar bara är sådär... Du kan säkert gottgöra M genom att hitta på något riktigt kul i eftermiddag när du hämtat henne!
SvaraRaderaJag känner igen mig så väl. Jag har ett humör som heter duga och blir så besviken på mig själv när jag hetsar iväg. Att det är som att min kropp behöver skrika av sig. Varför liksom? Jag vill verkligen inte att det ska vara så. Jag vill vara harmonisk. Men det är inte lätt. Kram
SvaraRaderaNu kom de här inläggen upp (min dator lever sitt eget liv och säger att det inte finns några nya inlägg fastän det gör det...)
SvaraRaderaAlla kan ju inte vara på topp jämt och det viktigaste är att du ber om ursäkt får då visar du hur hon ska göra när det har blivit dumt. Vi är bara mänskliga. KRAM!!