Gubben och åsnan

Idag var det dags för vårens sista barnteater. Det här var den föreställningen som roade M minst. Större delen av föreställningen satt hon vänd med ryggen mot scenen och tittade på barnen i raden bakom istället. Nåja, sånt är livet, man kan inte gilla allt, inte ens om det är teater avsedd för barn i ens egen ålder. Jag tror ändå att hon tycker att själva konceptet är trevligt. Vi sticker iväg en lördag i månaden, hon, jag och mormor, vi åker till CuLTUREN och går in i den mörka teaterlokalen. Jag tror att hon känner på sig att jag och mormor är förväntansfulla och att det är något extra vi gör tillsammans.

Annars var denna dag ingen höjdare. Idag var en typisk sån dag som jag önskar att jag slapp ha i mitt liv. Det var inte bara vädret utanför mitt fönster som var grått utan även mitt humör. Det är trist när mitt mående går ut över min familj. Jag hoppas att M inte märker alltför mycket av det, men A märkte det i alla fall. Missförstå mig inte, det finns inget i världen som betyder så mycket för mig som min familj och jag skulle göra vad som helst för mina barn, MEN ibland tär det på mig att ha det här "jobbet" 24/7 utan någon vila.

Så efter teatern lämnade jag finaste M och A ensamma och tog med mig F till Kungsör där en fd. kollega till mig invigde sin nya lokal Harmonikällar'n. Det var jättefint i lokalen och jag hoppas hon kommer att trivas bra där. Jag önskar henne all lycka och välgång med sin verksamhet! Shopping är ju alltid en lisa för själen så jag blev jätteglad när jag hittade en kjol hos henne som jag köpte. Det är för mörkt att fota den nu, så det får bli en annan dag ;)

Det funkade! För när jag kom hem frågade A om jag mådde bättre nu. Det hördes redan på mitt -Hej! när jag kom hem sa han. Måste även tillägga att humöret steg ett steg till när jag öppnade dörren och såg att det var dammsuget och våttorkat också, tack Hjärtat!