Lucian som inte blev av...

I flera dagar har M pratat om att hon ville vara tomte i luciatåget på förskolan. När det så blev bestämt att lussefirandet skulle vara utomhus kom jag någon dag innan på att hjälp! Ms tomteklänning är för liten för att ha utanpå vinteroverallen. Så jag for iväg och inhandlade en stor tomteklänning som borde funka. Men då kom fröken på att hon inte gillade den stora klänningen och skulle vara lucia istället. Visst serru! Men som tur är så funkade luciaklänningen från förra året och krona fanns också kvar. Luciatåg kl. 15, vi hämtar kl. 14. Men enligt överenskommelse från fsk så kom vi som brukar hämta då klockan två, men stannade kvar istället för att gå hem. Vi lekte lite på fsk och allt var frid och fröjd. Tills vi skulle klä på oss. Förmodligen blev M lite stressad av hela situationen och då tog det tvärstopp hos henne. Tårarna kom som på beställning och lucia linnet kom visserligen på, men krona på mössan vägrade hon. Och att gå med i lussetåget fanns inte på kartan. Så vi stod ute och frös, utan att ens kunna värma oss på synen av vår egen lucia och när det var dags att gå in och fika, ja då bestämde jag att det var hemgång för vår del. Vilket naturligtvis ledde till ännu mera tårar. När vi kommit hem hade flickebarnet gråtit i nästan en timme. Gissa vem som gick rakt in på sitt rum och som somnade inom 5 minuter?

Ja, ja, det blir väl Lucia nästa år också...

Vår Lucia förra året. Inte så glad, men spänd och förväntansfull.